Skatt på sparande i strykklass
Regeringen har aviserat höjd skatt på sparande, vilket mött skarp kritik från flera håll. Schablonavkastningen för sparade pengar på investeringssparkonto kommer att höjas. Det är tillägget till statslåneräntan som ökas till en hel procentenhet från tidigare 0,75 procentenheter. Sammantaget beräknas detta öka skatten på sparande med 790 miljoner kr.
Den nu aktuella skattehöjningen för investeringssparkontot är den andra i raden på kort tid. Förra året ökades beskattningen av bl.a. investeringssparkontot när tillägget om 0,75 procentenheter ovanpå statslåneräntan gjordes. Därtill infördes ett golv så att schablonavkastningen alltid ska vara minst 1,25 procent, oavsett hur statslåneräntans nivå. Förslagets olika delar mötte kritik för bl.a. bristande konsekvensanalys. Den gången beräknades skattebelastningen öka med ca 2 miljarder kr.
Den senaste skattehöjningen följer i det pärlband av skattehöjningar som beslutats eller föreslagits under mandatperioden. Sammantaget har de uppgått till närmare 80 miljarder kr.
Kapitalbeskattningen i Sverige på normalt 30 procent (bl.a. på ovan nämnda schablonavkastning) är högre än snittet i omvärlden som snarare är neremot 17 procent. Kartläggningar har visat att Sveriges ägarbeskattning inte är konkurrenskraftig .
Beskattningen av investeringssparkontot genom schablonavkastning innebär att sparare alltid måste betala skatt, även om sparandet i verkligheten inte haft någon avkastning alls och även om sparandets värde t.o.m. har minskat (dvs. avkastningen har varit negativ). Beskattningsformen kan orsaka likviditetsproblem för de skattskyldiga eftersom skatten måste betalas under alla omständigheter. Detta kan också undergräva skattens legitimitet, då det kan tvinga sparare att exempelvis sälja fondandelar.
Redan när investeringssparkontot infördes restes farhågor att skatten hade drag av förmögenhetsskatt. Visserligen är investeringssparkontot frivilligt men ändringar i regelverken kan underminera systemets trovärdighet.
Vidare innebär skattehöjningen en negativ signal som inte uppmuntrar sparande. Att straffa sparande genom ökad beskattning är också olyckligt i rådande högkonjunktur samt i ljuset av ökande livslängd och behov av eget ansvar för pensionssparande. Detta slår mot alla grupper i samhället.
SKRIVET AVJohan Fall
