Vad händer med entreprenörsskatten?

I Januariavtalet står skrivet att beskattningen av små och växande företaga ska bli mer gynnsam. I samma dokument står också att entreprenörsskatten (3:12-reglerna) ska förenklas. Många företagare undrar nu vad dessa skrivningar kan komma att innebära.

3:12-reglerna kom till i samband med skattereformen 1990/91 när beskattningen av kapitalinkomster skiljdes åt från tjänsteinkomster. Dåtidens lagstiftare såg ett behov av att förhindra att inkomster från tjänst gjordes om till inkomster från kapital i syfta att åtnjuta en lägre skattesats. Det ursprungliga syftet med regelverket var alltså rent fiskalt och förhindrande. Men i det ursprungliga regelverket fanns också fröet till kommande förbättringar för fåmansbolagen, vilka i sin tur har givit upphov till dagens diskussioner. Det fiskala perspektivet innebar nämligen en kostsam hämsko på företagande.

Sedan skattereformen har mycket hänt. Skatterna på högre tjänsteinkomster har höjts till som mest 60 procent. Detta är ett grundproblem som måste åtgärdas alldeles oavsett förändringar av andra regler. 2006 förbättrades 3:12-reglerna av den socialdemokratiska regeringen i syfte att stimulera till sysselsättning och företagande. Då sänktes skattesatsen på utdelningar och kapitalvinster från 30 till 20 procent. Utrymmet för kapitalbeskattad utdelning och kapitalvinst ökade om företagets lönesumma ökade. Ägare till företag som anställde många människor kunde därmed under vissa omständigheter få en något förbättrad skattesituation. Stimulanserna till fåmansbolagsägare för att anställa och skapa jobb har sedan 2006 förbättrats successivt, av både socialdemokratiska och borgerliga regeringar. Särskilt har man hänvisat till den ökade risk det innebär att ha många anställda.

Reformerna kan i stort beskrivas som framgångsrika. Antalet företag, antalet anställda och de anställdas löner har ökat. Utrymmet för kapitalbeskattade utdelningar har ökat till följd av detta, och därför har också utdelningarna ökat. Det är viktigt att komma ihåg att ökat företagande och ökad sysselsättning var poängen med de förbättringar som genomfördes med start 2006. Att utdelningarna ökar när både resultaten i företagen och antalet företag ökar är naturligt. Staten har också till följd av detta fått in betydligt mer skatteintäkter från utdelningar än innan reformerna.

Det förekommer en bild som gör gällande att en majoritet av fåmansföretagen skulle vara olika typer av partner-ägda byråer inom juridik och ekonomi. Även läkare som arbetar på olika sjukhus och bedriver verksamhet i aktiebolagsform tas upp i debatten. Sverige har 440 000 fåmansföretagare. Det är dessa företagare som brukar beskriva som entreprenörer och småföretagare. De små företagen skapar 4 av 5 jobb och fåmansföretagen sysselsätter 800 000 personer. Det är därför relevant att veta hur många de företagare som pekas som orimligt skattegynnade ut kan vara.

Antalet fåmansbolag som är aktiva inom sjukvård är drygt 13 000, men alla är givetvis inte läkare. Antalet aktiva advokater är ca 5400. Antalet revisorer är drygt 3000. Entreprenörskapsutredningen (SOU 2016:72) beskriver att andelen delägare var mindre än 30 procent respektive 10 procent i dessa yrkeskategorier och – intressant nog – att dessa andelar minskat sedan 3:12-regelverket förändrats. Om vi i enlighet med utredningen antar att 30 procent av alla advokater är delägare och att 10 procent av alla revisorer är delägare, samt att hälften av fåmansföretagen verksamma inom sjukvård är läkare, blir den sammanlagda siffran för dessa grupper drygt 8000. Det ska ställas mot det faktum att vi har över 440 000 fåmansbolagsägare. De utpekade företagen motsvarar någon eller några enstaka procent av hela gruppen. Kritik och förslag om försämringar för alla 3:12-företag kan rimligen inte rättfärdigas om siktet egentligen är inställt mot en bråkdel av dem.

Höjda skatter på investeringar och företagande kostar samhället i form av färre jobb och lägre välstånd. I juni publicerade Svenskt Näringsliv en ny forskningsstudie från IFO som visar att sänka kapitalskatter skulle ge Sverige 35 000 nya jobb och 3 procent högre BNP på sikt. Höjda kapitalskatter på våra entreprenörer skulle vara att gå i motsatt riktning. Det har Sverige inte råd med!

SKRIVET AVJohan Lidefelt