Jobb en förutsättning för integration

Samtidigt som företag skriker efter kompetens, så står många utlandsfödda utanför arbetsmarknaden.

Integrationen går trögt. Vad är fel? Frågan diskuterades vid ett seminarium på måndagsmorgonen.

Sysselsättningsgraden för svenskfödda är väldigt hög medan den fortfarande är väldigt låg för utomnordiska, konstaterar Andreas Bergh, docent vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning (IFN).

Han pekar på två möjliga vägar framöver: antingen blir utlandsfödda ett substitut till inhemsk arbetskraft eller så blir de ett komplement.

– Om vi ser dem som ett substitut kommer vi se lönepress och sänkta kostnader. Men om vi ser dem som ett komplement kommer vi se en ökad produktion. Men det som många oroar sig för då, är att lönespridningen ökar.

Hans slutsats är att det blir lättare för utlandsfödda att bli ett komplement till inhemsk arbetskraft. Trots att det finns både för och nackdelar framöver.

– Vi kan se en ökad mångfald och nya innovationer men det finns även risk för att främlingsfientligheten kan öka och att det kan uppstå nya konflikter.

Som en del i arbetet för att underlätta anställningar har parterna gjort en rad arbetsmarknadsåtgärder, bland annat RUT-avdraget och den nya överenskommelsen om etableringsanställningar.

Men att problemen får sin lösning genom sänkta löner är det inte alla som håller med om. Bland annat menar Maria Mattsson Mähl, vd på AlphaCE, att utanförskapet som redan finns i dag riskerar att öka ytterligare.

– Vi ser att det finns en stor fattigdom hos många som är utanför arbetsmarknaden. Och att det är dyrt att jobba. I många fall får vi hjälpa till att köpa busskort, så att de kan ens komma till jobbet, säger hon.

Henrik Didier, hr-direktör på Scandic Hotels Sweden, menar att det inte finns något som kan kallas ”enkla jobb”.

– Det finns bara jobb som kräver olika kvalifikationer och kompetens. Det finns inget som gör att vi kan säga att ett mer lågavlönat jobb är så att säga enkelt och inte något annat. Hos oss är städning av hotellrum en huvudkompetens, och det finns inget som gör att vi skulle kunna sänka de lönerna, säger han och fortsätter:

– Vi möter väldigt sällan fördomar. Vår kunskap är service och att möta människor. Därför är det bara positivt för oss att ha en mångfald bland våra medarbetare.

Maria Mattsson Mähl pekar på att det finns en tröghet i systemet som påverkar företagets arbete med att få människor i arbete.

– Vi lägger ungefär 80 procent av vår tid på att trycka på de offentliga systemen. Det här är tid som vi skulle kunna använda för att få människor i jobb. Det här måste bli bättre. Vi skulle gärna vilja vara med och underlätta Arbetsförmedlingens uppdrag, säger hon.

Peter Jeppsson, vice vd, pekar dock på att den stora skillnaden är mellan de som har ett jobb och de som inte har ett jobb.

– Det är viktigt för integrationen att man har ett jobb. För arbetsgivaren är det viktigt att kunna se ett samband mellan kostnad och produktivitet. Företagen vill anställa men de måste också kunna. Därför tror jag att etableringsanställningarna kommer att ge effekt när de väl kommer på plats. För jobben finns ju – vi måste bara få till en lösning.