Pluggparadoxen urholkar landets yrkesutbildningar

Det kallas för Pluggparadoxen.

I korthet innebär den att i olika undersökningar säger sig landets niondeklassare vilja arbeta i näringslivet och kan tänka sig en yrkesutbildning – men när det sedan blir skarp läge söker de helt andra, teoretiska utbildningar.

– Det är de breda, högskoleförberedande utbildningarna som lockar flest elever, samtidigt ser vi hur näringslivet både idag och i framtiden har ett stort behov av yrkesutbildade. Vi behöver fler maskinoperatörer, elektriker och kockar, för att nämna några, säger Åsa Vikner, ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor på Västsvenska Handelskammaren.

Mellan 2005 och 2010 sökte runt 53 procent av högstadieeleverna till gymnasieskolans yrkesprogram, idag är motsvarande siffra 37. Det innebär att på bara 12 år har yrkesprogrammen tappat var tredje elev. Västsvenska Handelskammaren har i en studie försökt ta reda på orsakerna till att intresset för yrkesutbildningar backar så kraftigt och ser ett par tydliga trender:

• 37 procent av högstadieeleverna i Västsverige uppgav att de troligtvis skulle välja ett yrkesprogram. I Göteborgsregionen var det 26 procent som sökte.
• 39 procent av ungdomarna i hela Sverige uppgav att de kan tänka sig att gå en lärlingsutbildning, endast 3 procent sökte.
• 56 procent av studie- och yrkesvägledarna tror att eleverna inte tillåts att gå yrkesprogram av sina föräldrar.
• 41 procent av ungdomarna har inte koll på vilka yrken det kommer behövas mer av i framtiden.
• 50 procent av ungdomarna hade likgiltig eller negativ upplevelse av kontakten med studie- och yrkesvägledaren inför gymnasievalet.

Det är alarmerade siffror som trots allt är väl kända bland företagen som dagligen märker problemen att anställa nya, unga medarbetare.

Gabriella Hedenskog driver Hedenskogs Åkeri AB i Göteborg med 12 anställda och menar att det blivit svårare och svårare att rekrytera de senaste åren.

– I branschen ser vi ju åt vilket håll det barkar, särskilt som vi har stora pensionsavgångar de kommande åren. Nu måste vi arbeta från två håll, från både företagen och branschorganisationen för att vända det här, säger hon.

På Hedenskogs arbetar man därför med personlig utveckling av alla anställda. Det kan gälla vidareutbildning i yrket men också att underlätta för att få livspusslet hos medarbetarna att gå ihop.

– En av våra manliga chaufförer är föräldraledig just nu. Självklart ska vi främja det och ha ett öppet klimat så att det inte är något som känns obehagligt att ta upp. Det ger en bättre livskvalitet för just den chauffören och samtidigt ett mervärde, ett gott rykte för hela företaget.

– Vi måste kunna visa att vi är moderna arbetsplatser. Och då menar jag verkligen visa, ungdomarna, ja barnen för vi måste börja tidigt, ska komma hit till oss och se att vi är en moderna arbetsplats.

Det minskade söktrycket till yrkesprogrammen beror inte främst på ointresse från ungdomarna, enligt studie- och yrkesvägledarna som medverkar i studien. Istället anges skälen vara programmens låga status, oklarheter kring högskolebehörighet och att eleverna inte tillåts gå programmen för sina föräldrar.

– För att fler ska våga välja en yrkesutbildning så behövs politiska satsningar på studie- och yrkesvägledningen, på yrkesprogrammen och på lärlingsutbildningarna. Men ett stort ansvar vilar också på oss i näringslivet. Vi behöver bli bättre på att visa vilka jobb och karriärvägar som väntar efter yrkesexamen. Det låga söktrycket är ett kvitto på att vi har varit för dåliga på att visa vad dessa framtidsjobb innebär, säger Åsa Vikner.