"Mångfald är en överlevnadsfråga"

Omsorgskoncernen Humana har jobbat med mångfald länge och fick förra året ta emot Allbrightpriset som delas ut till börsens mest jämställda bolag.

– Vi är såklart enormt glada för utmärkelsen men samtidigt är det tragiskt att priset ens finns år 2017.

För Humana är jämställdhet en aspekt av mångfald och det har företaget jobbat aktivt med länge. Det är på ett sätt självklart med tanke på verksamheten, konstaterar han.

– Det vi gör är att hjälpa våra klienter att på ett eller annat sätt inkluderas i samhället. Allt från människor med missbruksproblematik till personer med en neuropsykiatrisk diagnos eller som lider av ensamhet på ålderns höst.

Samtidigt sticker han inte under stol med att det också finns en affärslogik bakom. Mångfald bidrar till att bygga en företagskultur och en roligare arbetsplats. Det får medarbetare att stanna längre vilket leder till höjd kvalitet som i sin tur gynnar alla – klienter, beställare, personal och investerare,

En breddad rekrytering krävs också för att lösa branschens största fråga – kompetensförsörjningen.

De kommande tio åren behöver svensk välfärd anställa en halv miljon personer men som det ser ut idag saknas det 270 000 eftersom det är för få som utbildar sig, konstaterar han.

– I det läget är det ju helt galet att bortse från halva talangpoolen, om man pratar jämställdhet. Mångfald handlar inte bara om framgång utan om överlevnad.

En faktor som Rasmus Nerman tror spelade en stor roll för att få priset är att mångfald inte är något isolerat på Humana. Det är en del av företagets värdegrund som alla utbildas i, och som stöd finns värdegrundsambassadörer som ser till att alla jobbar aktivt med värdegrunden. Eftersom det inte bara är hr-avdelningens ansvar att bevaka att den följs blir arbetet aktivt och kontinuerligt.

– Den stora skillnaden uppnås när mångfald jobbas in i företagskulturen, i värdegrunden. Det finns i vårt DNA och är en naturlig del i hur vi jobbar – då är policys överflödiga.

Nyckeln till att komma dit är, som med allt systematiskt förändringsarbete, att mäta, följa upp och revidera sitt arbete, slår han fast.

En del av arbetet fokuserar på rekryteringen. Varför är det så få män eller kvinnor som söker till vissa tjänster? Finns det något på arbetsplatsen som påverkar?

Det är viktigt att inse att det ibland tar längre tid och kräver mer arbete att ha en mångfald bland slutkandidaterna i sina rekryteringar. Rasmus Nerman berättar att Humana vid rekryteringen av en ny finanschef krävde av sin rekryteringsbyrå att det skulle finnas män och kvinnor som kandidater till jobbet. Även om det skulle bli betydligt svårare att hitta en kvinna.

– Det ta längre tid att få fram upp en palett med sökande. Många vill väl men när verkligheten kommer ikapp är det ofta lättare att välja det enklare spåret och bara gå via sina nätverk. Men hamnar man i det träsket exkluderar man många kandidater.

En annan del är initiativ som Humana driver tillsammans med andra. Till exempel att marknadsföra omsorgsyrket för unga män ute i skolorna men också olika typer av integrationsinsatser.

– Vi vill visa att det här är fantastiska jobb med schyst lön och roliga arbetsuppgifter där man får skapa förändring i människors liv. Det finns stora möjligheter att utvecklas och göra karriär. Idag finns det en uppsjö av alternativ för den som väljer att jobba i vården.

Genom ett samarbete med RFSL har flera av Humanas enheter hbtq-certifierat sig och fler är på gång. Alla de högsta cheferna i koncernen har också gått en hbtq-utbildning.

– Den psykiska ohälsan är katastrofalt hög särskilt bland unga i hbtq-gruppen och vi jobbar mycket med det hos våra klienter. Därför är det extremt viktigt att medarbetarna är adekvat utbildade.

Efter sommaren rullas en mångfaldsutbildning ut på varje nivå i företaget och målet är att minst 20 procent av cheferna ska ha en annan bakgrund än nordisk. Även här finns det en affärsmässig aspekt bakom. Många av kunderna är födda utanför Norden och i behov av språklig och kulturell kompetens.

– Här kan den som är duktig göra karriär utan att ursprunget spelar någon roll. Vi ger till exempel de som har en relevant utbildning men inte språket möjlighet att plugga svenska parallellt med jobbet, säger Rasmus Nerman.