Dåligt underhållna vägar urholkar svensk konkurrenskraft  

Nu ger sig många semesterfirare ut på svenska vägar och järnvägar som behöver rustats upp. För att få samtliga sträckor i godtagbart skick skulle det, enligt Svenskt Näringslivs bedömning, behöva satsas ytterligare miljarder på infrastruktur. Underhållsskulden på vägar och järnvägar uppgår till snart 127 miljarder kronor enligt Trafikverket. 

Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv, hur hamnade vi i det här läget?

– Jag tror att det beror på två saker. Det ena är att man har haft för dålig koll på anläggningen. Staten har helt enkelt inte riktigt vetat vilket skick infrastrukturen är i. Det andra är budgetskäl. Under lång tid har det dragits ned på underhållet till förmån för andra slags investeringar. Det är lätt att ta en springnota på något som inte märks med en gång. Nedbrytningen sker så pass långsamt att det dröjer innan försummelsen blir uppenbar. Dessutom är underhåll politiskt sett ganska tråkigt och ingenting som ger omedelbar respons från väljarna.

Vad leder det eftersatta underhållet till utöver försvårade privatresor?

– Det är naturligtvis problematiskt för näringslivet som är beroende av vägar och järnvägar för logistik och varuflöden. Underhållsskulden leder till fler fordonsskador och tvingar lastbilschaufförer att köra med lättare last, till exempel för att broar brister i bärighet. Redan idag kan företag inte lasta fullt på en del järnvägssträckor. I förlängningen minskar företagens konkurrenskraft när de får betala mer för sina transporter och kanske får sämre leveranssäkerhet. Det här syns i våra mätningar om hur olika faktorer påverkar företagsklimatet.

Vad innebär det här för tillväxten i landet?

– I en undersökning i våras uppgav 17 procent av företagen att brister i infrastrukturen hindrar dem från att växa. Och varje brist i de grundläggande villkoren ger företagen en sämre konkurrenssituation. Det jag är rädd för är att det här inte kommer att vara som en stupstock, utan snarare som en sotdöd för företagsklimatet. Det är inte så att företagen säger: ”Nu lägger vi ned på grund av dåliga vägar”. Men de kanske däremot avstår från att etablera sig på en ort eller väljer bort att växa på en viss plats för att infrastrukturen inte är bra.

I höst presenteras en ny infrastrukturproposition. Vad har Svenskt Näringsliv för medskick till regeringen?

– Vi vill se en upprustning av vägar och järnvägar i hela landet. Sedan är vi väldigt tydliga med att det också kommer att krävas kapacitetsstärkande insatser som möter näringslivets investeringar i Sverige. Dessvärre tar det ganska lång tid att planera och bygga infrastruktur. Därför finns det också skäl att undersöka möjligheter till alternativ finansiering. Öresundsbron är ett bra exempel på en sådan lösning. Den byggdes av ett särskilt bolag ägt av Sverige och Danmark med egen finansiering. Dessutom höll den sig inom budget och stod klar före utsatt tid. Den typen av lösningar tror vi skulle kunna vara ett sätt att snabba på vissa infrastruktursatsningar i Sverige.

Hur ser du på infrastrukturen i Öresundsregionen?

– Först och främst är Öresundsregionen en av de absolut största gränsöverskridande arbetsmarknadsregionerna i Europa. Den gemensamma arbetsmarknaden bygger förstås på att det går att arbetspendla över Öresund. Sedan är Skåne också ett transitområde för väldigt mycket gods som ska till och från norra Sverige. Därför belastas Skånes vägar och järnvägar förutom av regional trafik också mycket av transporter som ska till och från övriga Sverige.

Om fem år står den nya Fehmarn Bält-förbindelsen klar mellan Danmark och Tyskland. Vad innebär den för trafik och infrastruktur på den svenska sidan av Öresund?

– Flödena väntas öka när restiderna kortas mellan Sverige och Tyskland. Men exakt hur mycket det kommer att öka är svårt att säga i nuläget. Svenskt Näringsliv har länge varit tydliga med att det måste finnas en beredskap att möta detta i Sverige. Det är framför allt kapaciteten på den norra sidan av Öresundsbron som kan bli ett problem. Men jag ser stora möjligheter för tillväxt med Fehmarn Bält-förbindelsen. Och kanske börjar vi nu äntligen få en levande svensk diskussion om hur den nya förbindelsen kommer att förändra transportflödena även i övriga landet.

Vad har du för planer för sommaren?

– Jag ska semestra i Sverige, detta underbara land. Det blir en tur med familjen till torpet i västsvenska Svenljunga. Och sedan ska jag resa runt och besöka en del nära och kära på olika platser.