Rymdturistpilot och drönarledare – framtidens yrken?

Det menar Stefan Fölster, nationalekonom och chef för Reforminstitutet, som granskat och analyserat den teknologiska utvecklingen och digitaliserings påverkan på arbetsmarknaden. Vi bjöd in honom att tala kring framtidens jobb vid ett möte i Blekinge som samlade företagare, politiker och kommunföreträdare.

I takt med den teknologiska utvecklingen så kommer nya kompetenser, kunskaper och egenskaper att efterfrågas på arbetsmarknaden. Yrken och jobb som har funnits länge och som vi är vana vid, fasas ut för att ersättas med nya. Under de senaste 20 åren har 450 000 jobb försvunnit men nya har kommit till. Dataspecialist är ett sådant yrke som har tillkommit och har bara under de senaste fem åren ökat med 20 procent.

Vi står inför omdanande förändringar när artificiell intelligens, robotteknik, 3D-printing och Deap learning gör sina intåg på den svenska arbetsmarknaden.

Stefan Fölster menar att vi står inför den fjärde industriella revolutionen. Han har kartlagt tekniker som kommer och som på sätt och vis redan är här.

– Det tar bara tid att fullt ut slå igenom på grund av infrastruktur som måste anpassas och regelverk som ska träda ikraft. Det som är svårare är när man börjar titta på yrken. Ett yrke är ett paket av arbetsuppgifter och arbetsuppgifter kan paketeras på många olik sätt, säger Stefan Fölster.

Nya marknader blir mer avancerade och automatiseringen sker i snabb takt, menar han.

– Det sker i så snabb takt att man räknar med att hälften av nuvarande yrken kommer att vara automatiserade om 20 år. Men i takt med att våra inkomster ökar så ökar också efterfrågan på sådant som är arbetsintensivt, säger Stefan Fölster.

Några områden där man räknar med en boom är inom virtuell underhållning, fritidssektorn, turism- och besöksnäringen, äventyr och hälsosektorn.

Sverige tillhör ett av de länder som klarat sig bra när det gäller sysselsättning, här spelar reformer en viktig roll. För att säkra kunskapsväxlingen och för att företagen ska ges möjligheter till utveckling krävs det lättnader i snårskogen av regler, förbättrat företagsklimat och gynnsamma miljöer.

– På medellång sikt så går det att upprätta en reformtakt som kompenserar automatisering och digitalisering. Utan näringspolitiska förutsättningar riskeras annars företagens fortlevnad, säger Stefan Fölster.

I och med digitaliseringen kommer vi att efterfråga nya tjänster som exempelvis drönarledare, robotutbildare, rymdturistpilot, lycko-coach, organodlare och äventyrsdesigner. Vi kommer att få digitala arbetsplatser och robotisering i hemmen i allt högre utsträckning.

Men hur kan organisationerna utvecklas med tekniken, var en retorisk fråga som Stefan Fölster ställde.

– Det som arbetsgivare kommer att efterfråga är medarbetare som både kan ett yrke och som har digital kompetens och som kan vara aktiv i strukturomvandlingen. Det är ett råd jag ger till ungdomar allra mest, att satsa på kombinationen. Digital kompetens handlar inte nödvändigtvis om programmering utan handlar istället om att tänka hur en arbetsprocess kan göras annorlunda. Problemlösningsförmåga och social förmåga är egenskaper som även tidigare har varit viktiga men som nu blir än mer viktiga, säger Stefan Fölster.

Den stora utmaningen kopplat till digitaliseringen är hur utbildningssamordnare ska kunna möta förändringarna. Hur ska vi lära ut det som arbetsgivarna kommer att fråga efter? Här behövs förändringarna i utbildningssystemet, menar Stefan Fölster.

– Även för lärare kommer det att bli stort förändringstryck. Det behövs ett nytt sätt att tänka, det är inte meningsfullt att skolorna delar ut digitala läsplattor utan att veta hur de kan användas på effektivaste sättet för inlärning. Digitala utbildningsmoduler erbjuder otroliga möjligheter för inlärning och för arbetsgivare kan utbildningsmoduler öka och ändra kompetensen i en arbetsstyrka på ett effektivare sätt än att skicka personalen på dyra kurser, säger Stefan Fölster.

Krisztina Andersson