Jordbruksverkets försenade utbetalningar av EU-bidrag slår hårt mot många lantbrukare. Oskar Jonsson och Anna Brate i Österfärnebo riskerade konkurs vid årsskiftet. Jordbruksverket skyller förseningarna på it-krångel i kombination med otydligt regelverk. "Det är en märklig ursäkt. Ingen myndighet skulle väl godta sena inbetalningar från mig om jag skyller på att min dator inte skulle fungera", säger Oskar Jonsson.
Jordbruksverket, som har ansvar för utbetalning av EU-stöd och bidrag till lantbrukare, har haft stora problem med sitt it-system sedan den senaste bidragsperioden trädde i kraft. För berörda bönder och jordbruksföretag har detta inneburit lång väntan på pengar. I vissa fall ända från 2015.
– Vi är beroende av EU-stöd som ersättning för det naturvårdande jobb vi gör med att restaurera Dalälvens strandängar, där vi återställer naturlandskapet och ökar artrikedomen. Att tvingas vänta flera år på full ersättning hotar hela vår verksamhet, säger Oskar Jonsson.
Oskar Jonsson driver tillsammans med sambon Anna Brate Ängsnäs Gård i Österfärnebo, där de bedriver lantbruk, naturvård och boskapsskötsel. Beloppen som saknas är betydande, vilket har tvingat dem att ta banklån för att kunna betala löner och leverantörsfakturor.
– Jag tror inte Jordbruksverket har någon koll. Utbetalningsbeskeden är otydliga och jag känner till många fall hos kollegor där de har varit rent felaktiga och där det inte framgår vilket stöd som betalningen avser.
Jordbruksverket pekar på svårigheten att skapa ett it-system för ett regelverk som ännu inte fanns på plats när bidragsperioden trädde i kraft.
– Vi gör allt i vår makt för att nå målet att bidragen ska betalas ut under innevarande kalenderår och majoriteten av bidragen har vi lyckats betala. Regelverken för flera miljöersättningar var inte klara när bönderna började söka, varför vi inte har kunnat hålla tiderna för utbetalningarna, säger Harald Svensson, stabschef på Jordbruksverket.
Vid årsskiftet höll det på att gå riktigt illa för Anna och Oskar, när fordringsägarna började bli otåliga och kronofogden stod för dörren.
– Det var mycket psykiskt påfrestande. Jul och nyårshelgen fick ägna åt att ringa olika leverantörer och försöka skjuta på betalningar. Hade Jordbruksverket skött sig hade vi kunnat fira jul som alla andra, säger Oskar Jonsson.
Paret har fått god hjälp av Länsstyrelsen i Gävleborg som ställde upp med värdering då de sökte nya banklån. Deras verksamhet ser nu ut att klara sig även om de behöver de resterande utbetalningarna för att klara kommande inköp och investeringar.
Jordbruksverket å sin sida, säger att de arbetar med att försöka lösa problemen med myndighetens it-stöd. Målet är att i framtiden kunna betala ut enligt tidsplanen.
– 2021 kommer nästa landsbygdsprogram och jag hoppas då att politikerna hunnit ge oss bättre förutsättningar och att regelverket är på plats i god tid. Annars blir det ohållbart, säger Harald Svensson.
Hur beroende jordbruksföretagen är av EU-stöd varierar från företag till företag. Extra hårt drabbade är de lantbrukare som har naturvårdande arbete som huvudsaklig verksamhet.
– Det känns orättvist att vi ska tvingas ta lån, betala räntor och fixa med uppskov bara för att Jordbruksverket inte hunnit med sin del av jobbet. Vi måste till och med betala skatt på bidrag vi ännu inte har fått, säger Oskar Jonsson.
– Vi är unga, vi har ett litet barn och vi vill utveckla vårt företag. Att behöva jaga Jordbruksverket har varit jobbigt. Men vi hoppas och tror på framtiden.
Text: Henrik Sjögren
Jordbruksverket är en av drygt 20-talet större myndigheter som Näringsdepartementet ansvarar för. Landbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) är ansvarigt statsråd. Totalt hanterar Jordbruksverket årligen cirka 9,5 miljarder kronor i EU-stöd.
Länsstyrelsen uppger att 85 procent av bidragen är utbetalda för 2016. De utbetalningar som framförallt saknas är EU-stöd för naturvårdande arbete.