Kompetensförsörjningen är en avgörande strategisk fråga för hela näringslivet i Sverige och bör samordnas på nationell nivå. Det menar Karin Sandén, vice vd på Axelent i Hillerstorp.
Kompetensförsörjning måste upp på agendan. Det finns problem här och nu i en turbulent omvärld, som kanske känns mer angelägna, men vi får inte skjuta på frågan om kompetensförsörjning för länge. Vi behöver prata om hur samarbetet mellan skola och näringsliv ska se ut. Ska det vara upp till varje enskilt bolag och varje enskild lärare att prata om det? Eller finns det en strategisk och systematisk del som måste till? säger Karin Sandén.
– Problemet med kompetensförsörjning har funnits länge. Vi kan konstatera att det är en utmaning redan idag, och om man lyssnar på forskning är det uppenbart att de kommande 5-10 åren med pensionsavgångar och liknande blir ett ännu större problem. Hur attraktiva är vi som arbetsgivare idag för någon som är 14-16 år och som ska välja vad de vill jobba med i framtiden? Om Sverige ska fortsätta bli konkurrenskraftiga inom produktion och tillverkning måste vi vara attraktiva för kommande generationer. För oss handlar det mycket om att få hit elever och skolan och visa hur produktionen ser ut. Det är rent och fräscht och mycket tekniskt, fortsätter Karin Sandén.
Axelent utvecklar och tillverkar säkerhetsprodukter för industri, lager och byggnation. Huvudkontoret ligger i Hillerstorp och här finns också produktion, produktutveckling och lager. Axelent Group har idag runt 300 anställda både i Sverige och utomlands, med majoriteten placerad i Hillerstorp. Här vill de finnas kvar, men att hitta rätt kompetens blir ett allt större problem. Karin Sandén berättar:
– Vi har en stark tillväxtplan och för att den ska lyckas är vi beroende av kompetent personal. Just nu är teknik och automation de två största kompetenserna vi söker, men vi behöver egentligen bredda hela vår organisation: utveckling, planerare, ingenjörer, konstruktörer.
– Vi är många producerande bolag i trakten så vi är många som konkurrerar om arbetskraften.
Det som drabbats oss som bygd på senare tid är att vi är beroende av pendlingsmöjligheter och infrastruktur. Med ökade drivmedelskostnader blir det svårt att få det att bli lönsamt för den enskilde, inom vissa roller. Tidigare har det inte varit ett problem.
Som företag jobbar de sedan länge aktivt med kompetensfrågan, både på lokal och regional nivå.
– Vi erbjuder sommarjobb och är bra på att ge tidiga möjligheter till jobb för traktens unga, men det är så många aspekter som spelar in som inte bara handlar om oss, där kan vi känna en viss frustration att vi inte äger hela frågan. Om vi till exempel ska locka hit folk att bosätta sig eller pendla, vad finns det då för transportmöjligheter?
De samarbetar aktivt med både universitet, högskola och grundskola för att locka kompetens och väcka intresset för branschen, men också med kommunen och andra företag i bygden.
– Hillerstorp är ett gott exempel på samverkan företag emellan: vi är bra på att hitta lösningar. Om vi kan anställa den ena parten i en familj, kanske andra företag kan erbjuda jobb åt partnern. Då blir det en helhetslösning och den samverkan fungerar bra i Hillerstorp.
Samtidigt ser de att ännu mer behöver göras.
– Vi är oroliga för kompetensförsörjningen de kommande 2-3 åren. Vi söker efter folk redan nu, men ser inte att det är lättare idag trots lågkonjunktur och att folk behöver jobb. Det är en utmaning.
Text: Magdalena Carlén
Omställning och yrkesväxlingKompetensförsörjning