Ett delmål mot tydligare avgifter 

Sveriges kommuner spelar en nyckelroll för företagsklimatet i landet. Kontroller av exempelvis livsmedelshantering och alkoholservering är viktiga för företagen, både för att säkerställa den egna verksamheten och för att inte behöva utsättas för konkurrens av oseriösa företag. 

Länge har det dock funnits ett missnöje med de avgifter som kommunerna tar ut för sin tillsyn. Många företag förstår inte hur avgifterna har räknats ut eller varför de ska betala i förskott. I de flesta kommuner kommer en faktura i början av året som inte är kopplad till hur mycket tid som måste läggas på att kontrollera verksamheten. Ibland sker ingen kontroll alls, trots att företagen har betalat.

Granskningar av Näringslivets regelnämnd (NNR) visar också att avgifterna för likadana verksamheter kan skilja sig drastiskt mellan olika kommuner, utan någon uppenbar förklaring.  

Det självklara vore att kommunerna tar betalt först när tjänsten har levererats, det vill säga när kontrollen har skett. Denna modell har prövats framgångsrikt i ett antal kommuner, med mycket goda resultat. Både för kommunen och företaget blir det tydligare hur resurserna används och vad avgifterna går till. 

Den fjärde mars fattade regeringen beslut om att denna modell nu ska bli obligatorisk inom livsmedelstillsynen. Från 2022 börjar det nya regelverket att gälla och då förväntas kommunerna börja övergå till att debitera i efterhand. Senast 2024 ska det vara infört i alla kommuner.  

– När avgifterna för livsmedelskontrollerna görs om är det ett gyllene läge att se över andra tillsynsavgifter och att införa efterhandsdebitering även där. Det är ingen främmande tanke att denna ordning i framtiden kan bli obligatoriskt på alla områden säger Ulrica Bennesved, regionchef Kalmar län. 

Fördelarna skulle vara enormt stora, i form av ökad nöjdhet hos företagen och ökad tydlighet i hur avgifterna används och räknas ut.