Det finns en diskrepans mellan lokal och nationell nivå, inom samma parti, när det gäller synen på friskolor och vinster i välfärden. I dag har de privatägda alternativen ofta support och gott samarbete med sina kommuner, medan attackerna kommer från riksnivå. Så har det inte alltid varit.
Om detta vittnar Claes Bromander, VD och delägare i en grupp välfärdsföretag med bland annat Växjö Fria Gymnasium. Bromander har en god överblick via sitt tidigare uppdrag som vice ordförande i Friskolornas Riksförbund.
– När vi startade skolan 2001 var det ett tufft klimat i Växjö. Varken politiker eller tjänstemän i kommunen gillade att vi drog igång. Då var det den nationella nivån som stödde oss. Nu är det tvärtom, berättar Claes Bromander.
– En ledande kommunpolitiker har sagt till mig, att utan oss och Procivitas hade kommunen fått bygga två gymnasier till i Växjö, fortsätter han. Vi fyller ett behov, och känner en väldig acceptans politiskt för det vi gör i Växjö – från båda politiska blocken. Bland annat har vi 80 elever i språkintroduktion, däribland en hel del ensamkommande flyktingbarn.
I Friskoleförbundets styrelse arbetade Claes Bromander bland annat tillsammans med förre finansministern Kjell-Olof Feldt (s) som under en period var ordförande.
– Han förstår den här frågan, säger Claes Bromander. Han var emot förslaget om löntagarfonder. Reepalus förslag om vinstbegränsning är ett annat sätt att uppnå det man var ute efter med löntagarfonderna. Lyckas de med oss, så kan andra branscher känna sig oroliga också.
Det som förmått Claes Bromander och hans kollega Thomas Denward att starta friskolegymnasiet hänger samman med skiftet av huvudman för vårdutbildningen på gymnasiet, från landstinget till kommunen.
– Vi såg att ungdomarnas intresse för vårdutbildningen sjönk som en sten, och vi ville försöka återupprätta statusen och höja kvaliteten. Jag jobbade i Landstinget och hade utvecklat bland annat en sjuksköterskeutbildning i psykiatri. Det var roligt att jobba fram nya arbetssätt och friskolereformen, som kommit 1992, öppnade nya möjligheter. Det var det som drev oss, i kombination med en vilja att åstadkomma något av egen kraft.
I dag har Växjö Fria Gymnasium, förutom en eftertraktad och omvittnat kvalitativ vårdlinje, tre högskoleförberedande program samt språkintroduktionen. I alla programmen finns det inslag av idrott, där talangfulla ungdomar inom ishockey, innebandy, dans och fitness går gymnasieutbildning i kombination med träningsakademin hos respektive klubb i Växjö.
– Nu förbereder vi flytten från centrala Växjö till Arenastaden, där vi får en ytterligare förstärkt idrottsprofil och Växjös modernaste gymnasieskola i ICON-byggnaden, säger Claes Bromander.
Om vinstförbudet skulle genomföras, anser han att möjligheten att bygga upp reserver för sämre år omintetgörs. 2016-17 redovisar DenBro AB, där Växjö Fria Gymnasium utgör drygt hälften av omsättning på 70 mkr och 70 anställda, ett rörelseresultat på lite över 2 mkr. Med ett ”operativt kapital” (=eget kapital plus räntebärande skulder) på c:a 4,5 mkr skulle ”tillåten” vinst enligt Reepalus förslag begränsats till c:a 337 500 kr, alltså en sjättedel av den redovisade vinsten. Vad hade hänt om de reglerna gällt nu?
– Enligt förslaget i utredningen ska vi, för att få skolpengen, tvingas att acceptera att avkastningen på ”operativt kapital” begränsas till statslåneräntan plus 7 procent, i dag totalt c:a sju och en halv procent. Skulle vi överskrida detta, så kan vi bli av med tillståndet och därmed skolpengen. Det skulle strypa oss långsamt, konstaterar Claes Bromander.
– Om förbudet skulle bli verklighet kommer jag personligen att åka upp till Stefan Löfvén och överlämna nycklarna till skolan till honom. Varsågod och ta hand om det här, ska jag säga.
Olle Termén
Villkoren för privata välfärdsföretagVälfärd