För bättre företagsklimat krävs mer än rätt politik

Budskapet i Svenskt Näringslivs undersökning om det lokala företagsklimatet är tydligt: flera kommuner i Kronoberg skulle behöva mer serviceinriktad myndighetsutövning. Bland de högst prioriterade frågorna för företagen i länet finns bättre förståelse för företagande hos kommunens beslutsfattare, bättre dialog mellan kommunen och företagen samt kortare handläggningstider. Här kan det finnas en del att lära av Landskrona Stad som har gjort en rejäl utvecklingsresa på just de områdena.

Torkild Strandberg hade ambitiösa planer för att utveckla näringslivet redan när han tog vid som kommunstyrelseordförande i Landskrona 2007. Men ganska snart framgick att det inte räckte att fatta rätt politiska beslut, berättar han vid ett möte med företrädare för Svenskt Näringsliv. Det behövdes bred förståelse inom hela organisationen för vad företagen betyder för välfärd, arbetstillfällen och attraktivitet. Alla i kommunen måste dela och sprida bilden av att privata näringsverksamheter ska välkomnas och främjas. Den insikten lade grunden till en ny strategi som nu offensivt har tillämpats i ett tiotal år. Och resultaten är tydliga.

2007 låg Landskrona på plats 257 i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i landets 290 kommuner – i fjol kom staden i stället på en hedrande tiondeplats. Under det senaste decenniet har antalet företag i kommunen dessutom ökat med över 800, flera stora företag har etablerat sig i staden och ytterligare etableringar är nu på gång. Däribland Pågen som ska bygga ett nytt bageri i anslutning till andra företag utmed motorvägen.

En delförklaring till nyetableringarna är Landskronas offensiva arbete med detaljplaner. Det är ett uttalat mål att ständigt ha tillgänglig mark redo för företag som vill flytta till staden. Dels för att de ska känna sig välkomna, dels för att redan tidigt ge en bild av hur aktivt staden jobbar med näringslivsfrågor. Torkild Strandberg betonar också att arbetet med företagsklimatet är en långsiktig och ständigt pågående process där det inte duger att slå sig till ro.

Även det som fungerar bra kan bli ännu bättre och det saknas inte lokala utmaningar att ta sig an. Till exempel har Landskrona fortfarande klart högre arbetslöshet än genomsnittet i landet och liksom i många andra kommuner råder samtidigt kompetensbrist. För att komma till rätta med detta har kommunen bildat ett särskilt bolag som drivs i samverkan med näringslivet, Tillväxt Landskrona AB. Det kartlägger kompetensbehoven och verkar för bättre matchning på arbetsmarknaden över tid.

Samtidigt fortsätter kommunens arbete med att förenkla för företag genom bättre service. En företagslots ger särskild hjälp till nystartade företag och det läggs väsentlig kraft på kommunikationen med näringslivet. Därtill läggs stor vikt vid lokala trygghets och säkerhetsfrågor, bland annat genom ett samverkansavtal mellan Landskrona stad och polisen med en handlingsplan som årligen utvärderas.

Näringslivets villkor måste ses som en kommunal kärnfråga, framhåller Torkild Strandberg. Den handlar om att förstå vad som underlättar för företagen och försöka leverera det.