Om Haparanda ska växa krävs att fler unga väljer industrijobb 

Med sitt läge precis vid finska gränsen är Haparanda ständigt en spännande region. På svenska sidan har främst handeln alltid varit stor och på finska sidan är industrin stark. För framtida etableringar ligger staden strategiskt med närheten till två länder och nu även med en av Sveriges modernaste järnvägar mellan Haparanda och Kalix, som är en del av nya Norrbotniabanan.  

Men för att staden ska växa måste både fler unga välja att stanna kvar samtidigt som inflyttning behöver ske. 

– Vi har för få som bor här och om vi ska lyckas måste vi vända på flyttströmmen, säger kommunens näringslivschef Bengt Strandberg. 

Bland annat är bristen på bostäder ett hinder. 

– Vi behöver få fart på byggandet och skapa en helt ny samhällsstruktur. För att klara det krävs att vi gör det tillsammans, kommunen och näringslivet måste sträva åt samma håll, säger han. 

Det lokala företagsklimatet är också något som kan bli bättre i Haparanda, och enligt Strandberg jobbar kommunen med frågan. Bland annat har de hjälpt till att skaka liv i några företagarföreningar och branschråd. 

– Vi försöker få igång flera aktiviteter som tyvärr av olika anledningar har tappat fart. Att hitta sätt att ha dialog mellan tjänstepersoner, politiker och företagare är avgörande för att vi ska lyckas. En positiv förändring kan bara ske när vi inser att vi alla behöver varandra. 

Svårt att locka unga 

Att framför allt unga väljer att lämna Haparanda är en trend som hållit i sig i många år. Men när arbetslösheten är låg och det idag finns jobb i de flesta näringar skulle betydligt fler kunna stanna kvar. Bengt Strandberg menar att bland annat ungas syn på industrijobb måste förändras. 

– De jobben har av tradition sällan varit attraktiva för unga. Bilden att det är tråkigt och smutsigt lever kvar. Där skulle vi kunna bli bättre på att kommunicera vad de jobben innebär, att det är moderna intressanta yrken, säger han. 

Tätare samarbete mellan skola och näringsliv är ett sätt att skapa intresse. Kommunen jobbar bland annat aktivt med att koppla samman UF-företag med företag i Haparanda. Ett exempel är rådgivarmatchning där företagare bjuds in för att finnas med som rådgivare. 

– Redan i vår kan kommande UF-företagare börja matchas mot rådgivare utifrån de uppgifter vi fått från företagaren och vad de kan erbjuda för kompetenser. I höst har vi sedan ett fysiskt mingel där eleverna kan berätta för företagarna vad de vill ha för mentor, säger Bengt Strandberg.  

Lära av Finland 

Han säger att det också är stor skillnad mellan svenska och finska ungdomars inställning till och val av utbildning på gymnasienivå. I Finland är det procentuellt dubbelt så många som väljer yrkesutbildningar jämfört med i Sverige, och inom dessa program utbildas huvuddelen av framtidens efterfrågade industrikompetens.  

– Skulle vi kunna lära oss av Finland och förändra yrkesutbildningarnas attraktivitet har vi mycket att vinna. En tätare gränsöverskridande samverkan är förstås till nytta för hela regionen. 

Nysvenskar saknar språket 

Ett företag som känner av svårigheterna att locka unga för jobb är Outinens potatis. Ägare Karl-Johan Outinen började själv som väldigt ung i familjeföretaget och han brinner för att ge ungdomar chansen. 

– Jag har genom åren satsat mycket på att ta in unga personer och ge dem möjlighet att utvecklas och växa, säger han. 

Han vill däremot inte påstå att attityden till industrijobb har blivit mer negativ än förr. 

– Det är lätt att säga att det blivit sämre, men jag tror att det alltid funnits. Samtidigt blir det kanske ännu mer påtagligt idag när vi inom industrin har stora behov av att rekrytera, säger han. 

Outinens Potatis har 24 anställda och de jobbar med förädling av potatis, som potatisgratäng och potatismos. Karl-Johan Outinen skulle önska att intresset för industrijobb var större men ser samtidigt att det finns många nysvenskar som gärna vill ha jobb. Där är ofta ett problem istället språket. 

– För att jobba med livsmedelssäkerhet här måste du kunna språket. Det är tråkigt att människor som kommer hit inte ges möjlighet att lära sig svenska. En lösning skulle kunna vara att vi företagare fick stöd för att utbilda i svenska när vi tar in folk, säger han.