"Jag blir bedrövad över att debatten är så djupt okunnig"

2010 fick Kubikskolan i Helsingborg frågan om att flytta in i en krisdrabbad kommunal skola som skulle lägga ner. Den ligger i ett socioekonomiskt tungt och invandrartätt område där fyra av fem elever valde andra skolor och även lärarna valde bort skolan. Kubikskolan hade höga kunskapsresultat, långa köer och dessutom lokaler i anslutning till den kommunala skolan, och sa ja.

– Viljan att göra skillnad är vår drivkraft. Det handlar om entreprenörskap och viljan att betyda något i vårt samhälle. Att ge de här barnen samma chanser som vi lyckats ge andra barn, säger Lars Dalesjö.

Vid sammanslagningen ökade andelen elever med utländskt ursprung från 20 till 50 procent, och direkt anställdes personal med kulturell och språklig kompetens från olika regioner. Idag är arabiska språk nummer två på skolan efter svenska, och därefter kommer albanska, bosniska och kroatiska.

– Detta gör att vi kan möta föräldrarna på ett helt annat sätt.

Lars Dalesjö trodde starkt på att fortsätta med det som tidigare varit skolans framgångsrecept. Att ställa höga krav på eleverna, att ha lärarledd undervisning och en klar och tydlig struktur på skolan.

Men den allra viktigaste faktorn för att lyckas är småskaligheten, betonar han. En privat skola behöver inte lägga en massa tid på att tillfredsställa strukturerna ovanför, som kommunerna måste.

Det betyder mycket att Kubikskolan är ett familjeföretag där han och hans fru är delägare, och dessutom fattade de tidigt beslutet att själva fortsätta att undervisa på skolan.

– Vi har ett nära ledarskap, korta beslutsvägar, och vi är tillgängliga på skolan för frågor och beslut. Lärarna vet att vi kan jobbet från grunden. De har tillit till oss och vi litar på dem.

Lärarnas ledarskap gentemot eleverna är en viktig faktor, förklarar han. De har mandat att fatta egna beslut och eleverna vet vad som händer när de gör som lärarna säger och tvärtom. Han är övertygad om att Kubikskolans medarbetare känner starkare samhörighet med skolan och tar ett större ansvar än de som arbetar i kommunala skolor.

– Jag tror att det är känslan som är viktigast för personalen, även om lön och förmåner naturligtvis spelar in. Att vi ses som en bra arbetsgivare gör att vi har haft lätt att rekrytera personal.

Kubikskolan jobbar hårt med att integrera eleverna med utländsk härkomst och att det talas olika 22 språk ser han inte som ett problem utan som en tillgång. Ibland förekommer det att föräldrar vill att deras barn ska gå i ”gamla” Kubikskolan, men inriktningen och målet med verksamheten är tydligt, förklarar han.

Han har haft idéer om att vidga verksamheten och arbeta även med vuxna. Till exempel att bedriva SFI-undervisning för elevernas föräldrar. För många är skolan ett självklart ställe att mötas på och han ser därför möjligheter att också bli en aktör för att skapa arbetstillfällen och sysselsättning.

– Föräldrarna har förtroende för oss så det skulle kunna vara en bra modell. Som skola kan vi göra mycket mer än det vi gör idag för samhällsutvecklingen.

Men innan han går in i en ny verksamhet för att förverkliga sina idéer vill han se hur Reepalus förslag om vinstregleringar landar.

– Vinstdebatten hindrar definitivt utvecklingen! Den som tar risken att gå med förlust måste också få tjäna pengar på en verksamhet. Det skulle få enorma konsekvenser om förslaget blev verklighet. Det skulle skapa totalt kaos i svenskt skolväsende.

– Jag blir ledsen och bedrövad över att debatten är så djupt okunnig. Att tala om vinster som placeras i skatteparadis är vulgärt när jag vet vad vi betyder för samhället vi finns i.

Skolan som Kubikskolan tog över kostade betydligt mer pengar i kommunens regi, påpekar han.

– Att det är mer ok med dålig kvalitet som kostar mer än med bra kvalitet som kostar mindre, är konstig logik.