Kommunens företagsklimat – ett gemensamt ansvar

Företagen i fem av nio kommuner gav sin kommun ett sämre företagsklimatsbetyg än förra året, nämligen Håbo, Norrtälje, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Ett högre betyg fick Enköpings, Knivsta och Tierps kommuner av sina företagare. Hebys företagare gav kommunen ett oförändrat betyg. (Se stapeldiagram)

Totalt har 1062 företag i regionen svarat på enkäten. I de större kommunerna Uppsala, Norrtälje och Enköping betyder det att närmare 200 företagare per kommun har svarat. I år har även regionens samtliga fullmäktigeledamöter fått chansen att svara. Intressant att notera är att politikerna i alla kommuner är väsentligt mer nöjda med företagsklimatet än vad företagen är.

Knivsta har regionens bästa sammanfattande omdöme, 3,55 på en sexgradig skala. Det kan översättas med ett betyg som ligger mittemellan godkänt och bra.

Knivsta kommun är utan tvekan på gång igen, efter förra årets kalldusch i form av betydligt sämre betyg på de flesta företagsklimatsparametrar som mäts i undersökningen. Ett ”stormöte” i Knivsta företagarförenings regi i höstas blev vändpunkten och känslan av att; nu är det allvar, så här vill vi inte ha det, infann sig. Efter det har stämningen, samtalstonen och samarbetsviljan från både företagare, politiker och tjänstemän blivit betydligt bättre.

Ordföranden i Knivsta företagarförening, Lotta Wiström, beskriver det så här:

- Vi har mer av dialog och en helt annan typ av dialog i regelbundna möten med kommunens politiker och tjänstemän. På mötena har vi högt till tak, alla får komma till tals och alla har respekt för varandra. Det har fört oss framåt och känslan är en helt annan nu än för ett år sen. Knivstas företagsklimat är vårt gemensamma ansvar.

Uppsala får regionens sämsta företagsklimatsbetyg totalt sett. Företagen gav kommunen betyget 2,84 på den sexgradiga skalan. Betyget två motsvarar ”ej godkänt” betyget 3 ”godtagbart”.

Svenskt Näringslivs regionchef i Uppsalaregionen, Anna-Lena Holmström kommenterar Uppsalas resultat.

- Jag beklagar verkligen resultatet. Jag har uppfattat att den finns en stor frustration från företagens sida gällande hur Uppsala kommun sköter sina upphandlingar. Jag nås också av attityden gentemot företag från politiker och tjänstemän kan bli betydligt bättre. Det som är positivt är att jag upplever att Uppsala kommun verkligen tagit förra årets kritik på allvar. Ett nytt näringslivsprogram har kommit till sen dess, (det sk näringslivsprotokollet) med en tydlig handlingsplan för ett förbättrat företagsklimat där företagen fått vara med och säga sitt. I samarbete med näringslivet vill Uppsala kommun arbeta för att komma uppåt och framåt.

Vad kan Uppsalas företagare göra för att driva utvecklingen framåt?

- Jag vill verkligen uppmana alla företagare i Uppsala att engagera sig i arbetet med att förverkliga näringslivsprogrammet. Uppsala är regionens motor. Den får inte hacka och kommunen klarar inte att lösa detta på egen hand. Det man vill ha mer av ska man berömma och det man vill förändra måste man ta ansvar för att ta upp med rätt person, den som kan göra något åt saken. Att föra fram konstruktiv kritik kräver mod och eftertanke. Och det kräver också en mogen mottagare som är beredd att verkligen lyssna för att det ska få önskad effekt, nämligen förbättring och utveckling. Jag hoppas att både företagare och kommunrepresentanter klarar att leva upp till detta. För nu måste skutan vändas.

Förutom näringslivsprogrammet, finns det något annat som signalerar att Uppsala kommun ändå är på rätt spår?

- Absolut! Näringslivsenheten gör ett fantastiskt arbete för att agera smörjmedel, förklara och lotsa rätt. Bygglovshanteringen har blivit bättre och handläggningstiderna kortats väsentligt. Upphandlingsenheten har tagit ett nytt grepp och bjuder in till dialog inför upphandlingar. Dessutom ger företagen i Uppsala sin kommun ett högre betyg vad gäller service. En mycket viktig parameter. Men det tar tid att bygga förtroende. Så tålamod, idogt arbete och ”verkstad” krävs. Ord utan handling är inte mycket värt.

När det gäller just ”verkstad” och idogt arbete skördar både Enköping och Tierp nu frukterna av just detta. I båda kommunerna vänder man på alla stenar för att få bort ogräs i företagsklimatsträdgården. Förvaltningar samarbetar med varandra för att underlätta för företagen och undvika missförstånd och motstridiga beslut. Det får tummen upp av företagen.

Ett gott företagsklimat kännetecknas av att företagen i en kommun känner att kommunen verkligen värdesätter dem och gör vad den kan för att underlätta för företagande. Det i sin tur leder till att företagen kan lägga mer tid och kraft på att göra affärer, växa och anställa fler.

Företagsklimatsundersökning är ett bra underlag för diskussioner mellan kommuner och företag om hur man kan förbättra företagsklimatet. Och vem som kan göra vad. Svenskt Näringsliv är gärna med och skapar arenor för de samtalen.

Vill du veta hur företagen och politikerna i din kommun betygsatt företagsklimatet? Gå då in på www.foretagsklimat.se och sök på din kommun.