Hela näringslivet berörs av vinstbegränsning i välfärden

Det förslag som lades av Reepalu-utredningen om att begränsa vinsterna i välfärdsbolag beskär kraftigt möjligheterna att driva företag inom välfärdssektorn. Regeringens aktuella lagförslag, som rör skola och omsorg, gör det möjligt för företag att behålla en rörelsevinst på max 45 000 kronor. Det är halva skolpengen för en elev, alltså en väldigt liten justering jämfört med Reepalu-förslaget.

Förslaget kan ifrågasättas på en rad punkter, menar Robert Thorburn:

”Det handlar om mycket pengar och frågan hur verksamhet effektivast kan bedrivas utan att det slösas med skattemedel. Det handlar om principer, varför ska det anses vara omoraliskt att få ett överskott om man lagar en människa, men inte om man lagar en maskin?”

Det handlar också, påpekar han, om grundläggande marknadsekonomiska värden som står på spel, som näringsfrihet och äganderätt:

”En rättighet att driva en viss näring som en gång har getts, kan inte bara rullas tillbaka – skyddet för näringsfriheten regleras i svensk grundlag. Detsamma gäller äganderätten som också är inskriven i EU-stadgan.”

Företagen är jobbskapare och ger skatteintäkter som betalar välfärden, men företagen är också beroende av att deras anställda får så bra och effektiv vård som möjligt:

”Det här ömsesidiga beroendet mellan företag och välfärden är viktigt att betona när vi diskuterar välfärdsvinster.”

I debatten om välfärdsvinster finns även en grov missuppfattning, berättar Robert Thorburn, det om vad förslaget om 7 procent egentligen innebär:

”Det är inte, som många, däribland statsministern, hävdar, att det rör sig om sedvanlig rörelsemarginal på 7 procent. Nej, förslaget går ut på att välfärdsbolagen inte ska få ha ett rörelseresultat som överstiger 7 procent av det operativa kapitalet.”

Det operativa kapitalet är ett nyckeltal som inte passar särskilt väl på välfärdsföretag som ofta saknar maskiner, inventarier, fastigheter, varulager och andra rörelsetillgångar. Det som är den egentliga tillgången i välfärdsbolag är de anställda.

Om man inte har några rörelsetillgångar blir det inte mycket över, ja rentav minus, om man från dessa ska dra av rörelseskulderna. Det är så operativt kapital räknas fram. I personalintensiv verksamhet som välfärdsbolag är i praktiken löneskatten lika med rörelseskulden, och betalas in månaden efter att lönen till medarbetarna har utbetalats.

”Regeringen skriver själva i sin lagrådsremiss att 36 % av grundskolorna och 43 % av gymnasieskolorna saknar eller har negativt kapital. Med regeringens förslag skulle dessa skolor endast få ha 45 000 kr över per år”, konstaterar Robert Thorburn.