I Västra Götalands län väntas befolkningen fortsätta växa till drygt 1,9 miljoner invånare år 2035 . Samtidigt upplever i princip alla kommuner i länet ett underskott på bostäder, med undantag för Dals-Ed och Herrljunga som är de enda kommunerna i länet där man upplever en balans i kommunen som helhet . Underskottet på bostäder får konsekvenser som sträcker sig bortom individnivå. Många arbetsgivare får också svårt att rekrytera kompetens och därmed utvecklas och växa. Detta påverkar i sin tur möjligheten av utvecklas och växa vilket i förlängningen påverkar välfärden och reformutrymmet i kommunen.
Behoven för att anställa finns. Svenskt Näringslivs senaste rekryteringsenkät visar på att allt fler företag försökt rekrytera under det senaste halvåret. Jämfört med 2015 är det 11% fler och jämfört med 2010 är det 27% fler, vilket vittnar om att det går allt bättre för svenska företag. Västra Götalands län och Stockholms län har högst rekryteringsbehov i Sverige och enkätsvaren visar på att det skulle gått ännu bättre om företagen också lyckades hitta rätt kompetens. Enkätsvaren visar också på att 27% av alla rekryteringsförsök misslyckas (i snitt), vilket är en ökning från tidigare år. De främsta orsakerna till rekryteringssvårigheten uppges enligt enkätresultaten vara bristen på rätt yrkeserfarenhet, rätt attityd och rätt utbildning.
Ett sätt att underlätta för kompetensförsörjning är genom fler bostäder. På så vis blir det enklare att flytta till kommuner där passande jobb finns för den som bor i en annan kommun eller i ett annat land. På så vis minskar vi en stor del av arbetslösheten, vilket gynnar såväl arbetstagare som arbetsgivare och i slutändan kommunen och Sverige i stort. Det är därför inte förvånande att en av dem reformer som företagen värderar högst är reformer för fler bostäder, vilket de också gjort under de senaste tre åren.
För fler bostäder, fler jobb och bättre företagsklimat har Svenskt Näringsliv föreslagit en rad reformer; bland annat hyresreformer för rimligare hyror. Hyrorna reflekterar inte alltid nyttjandevärdet, osäkerheten eller efterfrågan, vilket skapar inlåsningseffekter. Därför vill Svenskt Näringsliv se fri hyressättning för nybyggnation, befintligt bestånd och andrahandsuthyrning i kombination. Hur en marknadsprissättning i befintligt bestånd ska genomföras bör dock utredas, ske under ordnade former och under en lång anpassningsperiod för att inte försvåra för befintliga hyresgäster.
En fri hyressättning kommer att minimera de inlåsningseffekter som finns för äldre lägenheter och göra det mer lönsamt att flytta till en annan ort eller bostad som passar bättre. Görs det även för andrahandsuthyrning kan det även underlätta för dem som vill flytta temporärt och minska osäkerheten för uthyraren.
I dagsläget är uthyrning av privatbostäder inte momspliktigt, vilket gör att hyresvärden inte kan dra av på momsen av det som köps in. Dessa kostnader får istället täckas av hyresintäkterna som hyresgästerna betalar, vilket inte lett till lägre hyror som det åsyftades. Svenskt Näringsliv vill därför föra in hela bostadsmarknaden i momssystemet för att minska regelbördan, bidra till effektivitetsvinster och öka flexibiliteten i utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet, vilket i förlängningen bidrar till ett ökat utbud och sänker hyrorna på sikt.
Som det ser ut idag har vi arbetskraft utan bostäder och arbetsplatser utan arbetskraft. När behovet är stort och musklerna finns måste lagstiftarna hänga med.
BostadsbristKompetensförsörjningrekrytering