Skolans verkliga utmaningar

Rapporten är inte ett inlägg i debatten om friskolor är bra eller inte. Istället belyser den ett växande samhällsproblem som behöver adresseras. Vem som är huvudman för skolans verksamhet är mindre viktigt än vilka resultat den levererar. Och de senaste årens resultat är nedslående. Var sjätte elev som idag går ut nian i Sverige saknar behörighet att söka vidare till gymnasiet och Göteborgs kommunala skolor sticker dessvärre ut som både sämst och dyrast.
Resultaten varierar stort mellan olika skolor och olika kommuner och det går att urskilja mönster som har att göra med hur stora utmaningarna är. Främst handlar det om elevernas ursprung, vilket inte är så märkligt. Bland elever som har svenskt ursprung är det omkring 90 procent som går ut nian med gymnasiebehörighet. Därefter kommer elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige och de som kom till Sverige före skolstart. Bland dem är det drygt 80 procent som går ut nian med gymnasiebehörighet. Det är betydligt tuffare att klara behörigheten för utlandsfödda elever som invandrat efter skolstart samt för nyanlända. Bland dem är det endast 47 respektive 29 procent som går ut nian med gymnasiebehörighet. Det finns även ett tydligt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas förmåga att klara grundskolan.

Dessa skillnader är enkla att förstå. Det är när detta mönster bryts som det blir intressant. Då handlar det om någonting annat. Då handlar det om hur skolan tar sig an utmaningarna genom struktur, arbetssätt och ledarskap. Hur kommer det sig till exempel att en lika stor andel (83 procent) av eleverna i Botkyrka och i Skellefteå klarar gymnasiebehörighet när det är 50 procent utlandsfödda i Botkyrka och endast 14 procent i Skellefteå? Och hur kommer det sig att Göteborgs kommunala grundskola, som enligt rapporten har högst årskostnad per elev i landet, har så mycket som 25 procent obehöriga elever som går ut nian. Det är var fjärde elev! Kommunala skolor i Huddinge och Helsingborg, där man har nästan lika stor andel utlandsfödda elever som i Göteborg, har betydligt större andel som går ut nian med gymnasiebehörighet.
Rapporten pekar ut några tydliga nyckelfaktorer för framgång. Ekonomiska resurser är inte en av dem. Där finner man inget samband med resultat. Istället handlar det om att arbeta systematiskt med att sätta kunskapsmål och följa upp dem, att ställa höga krav på både elever och lärare samt att se till att eleverna får studiero. Och kanske är det så att man bör börja med det sistnämnda, eller som tillförordnad rektor i Botkyrka, Lillemor Bergquist, vittnar om i rapporten: ”Skolinspektionen tyckte att vi skulle börja med undervisningen. Vi vände på det hela. Först behövde vi ordning, reda och studiero. Nu går vi in i klassrummen och jobbar med det Skolinspektionen ville vi skulle börja med; att utveckla undervisningen strukturerat.” Det finns både kommunala och fristående skolor som har arbetssätt och rutiner för att möta utmaningarna och jag tror att fler borde ta efter dessa goda exempel. Efter valet 2018 införde den nya kommunledningen i Göteborg en gemensam grundskoleförvaltning för hela kommunen. Där finns goda ambitioner som jag hoppas kan ge resultat. Det går nämligen inte att nog poängtera grundskolans betydelse för såväl samhällsutvecklingen som individens möjligheter i livet. Betydelsen ligger i själva ordet. Det är där grunden läggs för det som sedan är tänkt att byggas vidare på. Det är i stor utsträckning redan där det avgörs vilken typ av arbete du kommer att kunna få, hur kompetensförsörjningen för företagen kommer att se ut i framtiden och hur många invånare som riskerar att hamna i utanförskap.