Nytt avtal öppnar för utbildning

Besöksnäringen har drabbats extremt hårt av coronakrisen. Till exempel har svenska hotell en beläggningsgrad på i snitt 5 procent just nu. Många verksamheter har till och med stängt helt och hållet för att deras verksamheter inte går att bedriva med de restriktioner kring bland annat resande och större sammankomster som råder.

– Det ser riktigt mörkt ut. Om förbudet att resa utomlands fortsätter i sommar blir det intressant att se om den inhemska turismen kan öka. Det beror på vilken riktning rekommendationerna om resor inom Sverige tar, säger Kersti Wittén, expert på utbildningsfrågor inom besöksnäringens arbetsgivarorganisation Visita.

I dagsläget är besöksnäringen den bransch som har varslat mest, nästan 17 000 personer. Ytterligare 35 000 är korttidspermitterade och 14 000 extraarbetare sades i princip upp på dagen när pandemin slog till. Utöver det beräknas runt 25 000 sommarjobb försvinna i år.

– Många som står långt ifrån arbetsmarknaden, framför allt ungdomar och utlandsfödda, har relativt lätt att komma in i vår bransch och få börja sitt yrkesliv. Men så tar det plötsligt stopp – det är tungt.

I dagarna har Visita och Hotell- och restaurangfacket, HRF, träffat ett kollektivavtal som öppnar för stora möjligheter till kompetensutveckling under denna tid då många verksamheter står stilla eller går på sparlåga på grund av korttidspermitteringar.

I det lokala avtal som måste finnas för att få tillämpa korttidspermittering med stöd från staten har Visita och HRF nu lagt till att tiden då den anställde inte arbetar kan användas till utbildning.

Om arbetsgivaren anordnar utbildning under permitteringstiden som förhandlats lokalt måste det till starka och motiverade skäl för att en arbetstagare ska kunna tacka nej. Besöksnäringen är en av de första branscherna att få till ett sådant kollektivavtal.

– Det är ett tillfälle att använda den här tiden på ett bra sätt till att kompetensutveckla personalen och stärka sig inför att Sverige öppnar upp igen.

När coronakrisen är över kommer det att finnas ett uppdämt behov av att mötas, resa och träffas på ett sätt som kan ge besöksnäringen ett rejält uppsving igen, konstaterar Kersti Wittén.

Hon ser positivt på de extra resurser som Myndigheten för yrkeshögskolan har tilldelats för att bygga ut sina utbildningar och betonar särskilt de kortare kurser som planeras, som gör det möjligt att studera parallellt med ett arbete.

Yrkeshögskolans praktiska utbildningar passar besöksnäringen bra, konstaterar hon. För att bli exempelvis kock, servitör, receptionist eller konferensvärd krävs det gymnasieutbildning, men när det gäller högre utbildning inom branschen handlar det mest om ledarskap, hållbarhet och ekonomi.

– Genom det här får vi möjlighet att utöka även spetskompetensen. Till exempel kan det handla om kurser inom schemaläggning, specialkost, näringslära, marknadsföring eller företagande.

Kersti Wittén nämner också YH Flex som en användbar uttbildningsväg. YH Flex startar till hösten och handlar om att kunna validera sina kunskaper och komplettera med kurser som behövs för att få en formell examen.

Även om många kommer in i besöksnäringen utan utbildning och lär sig yrket på arbetsplatsen behövs det också kompetensutveckling genom formell utbildning, betonar hon.

– Det är viktigt. Oftast handlar det om ganska korta utbildningsinsatser men de är värdefulla både för den anställde och för företaget.

Att företagen nu får chansen att höja kompnivån är betydelsefullt för framtiden. Den stora kompetensbrist som funnits under många år finns kvar på andra sidan corona, och nu finns en risk att personer som permitterats och varslats försvinner till andra branscher och aldrig kommer tillbaka.

– Visar vi att det finns stora möjligheter till kompetensutveckling kanske fler stannar kvar och ser det som en chans att komma tillbaka till något ännu bättre efter krisen. Dessutom kan det höja statusen för våra yrken och öka intresset för att jobba i branschen.