”Vi måste vända på tratten”

– Det är ofta ett utmärkt sätt att kartlägga någons kompetens. Den som har jobbat under många år och kanske bara har ett betyg från en gymnasieutbildning för länge sedan, kan genom validering tillgodoräkna sig kunskaperna från yrkeslivet.

– Med en nationell standard för validering kan du söka ett jämförbart jobb var som helst förr då vet alla arbetsgivare vad du kan. Det är positivt för individen och blir ett verktyg för att arbetsgivaren ska kunna identifiera vilken utbildning som ska tillföras medarbetaren.

Vilka är de stora dragen i ert förslag?
– En del handlar om en långsiktig strategi för validering. Tidigare har det kunnat användas för en mängd olika intyg och kurser men nu har vi försökt ta fram ett gemensamt begrepp för vad validering innebär i Sverige. Vi föreslår också en speciell förordning kring hur validering ska gå till för att det ska bli så bra som möjligt. Det går ut på att förtydliga att det handlar om att erkänna människors kunskaper oavsett hur de har fått dem – via utbildning, jobb eller på annat sätt.

– Vi fokuserar också på hur valideringen kan användas för att korta kurser inom högskolan. Då behöver de som redan har en viss kunskap inte gå en hel utbildning för att få en examen. Genom att bara komplettera med kunskaperna som saknas kan de snabbt ta sig igenom utbildningen.

– Förutom att det är resursslöseri att som idag behöva gå hela utbildningen gör det att många avstår från att utbilda sig. Validering ska identifiera vad en person kan men också vilka kunskaper som saknas för att utföra vissa arbetsuppgifter.

Hur ser det ut i näringslivet?

– En annan del är branschvalidering som vi tror har störst utvecklingspotential. Det går ut på att personer som inte har formella meriter får intyg på att de kan sitt yrke. Parterna i respektive bransch lägger upp strukturerna för valideringen och för de ska att kunna utveckla och förnya sina valideringsinstrument föreslår vi ett statsbidrag till dem.

– Vi föreslår också att kommunerna ska kunna validera individers tidigare kunskaper och skräddarsy utbildningar åt dem. Det blir effektivare för individerna och mer kostnadseffektivt.

Vad hoppas ni att det ska leda till?
– Vi ser ett enormt behov av att en kompetensförstärkning. Tidigare har vi ofta börjat med att utbilda när vi rekryterar men genom att identifiera och nyttja människors kunnande bättre kan företag, organisationer och myndigheter på ett smartare sätt ta tillvara kunskap som redan finns. Det är gynnsamt både ur samhällets och individens perspektiv – kompetensen stärks och fler får chansen att jobba med det de allra helst vill.

Blir det inte krävande att hålla valideringarna uppdaterade?
– Jo det tar både tid och resurser, men vad är alternativet? Ska Sverige fortsätta att befinna sig i spetsen av teknikutvecklingen bland de industrialiserade länderna måste vi hela tiden röra oss framåt och ta vara på vår kompetens. Det kommer att uppstå arbetskraftsbrist inom många områden – låt oss då nyttja människors kompetens på ett smartare sätt. Vi har inte råd att låta bli.

– Genom att samordna valideringssystemet blir det lättare att anpassa utbildningar efter vad människor behöver i stället för att rätta sig efter en läroplan. Vi måste vända på tratten så att utbildningssystem och lärande i jobbet utgår från vad individen kan. Och nu när delegationen har avslutat sitt arbete tar Myndigheten för yrkeshögskolan över arbetet med valideringsfrågorna.