Nu finns tecken på att konjunkturen kan stärkas, men en ny rapport pekar ut hindren som kan förvärra läget i ekonomin. ”Vi ser en risk att många företag över hela landet kommer att tvingas i konkurs”, säger ekonomen Johan Karlsson.
De svenska företagen har en negativ förväntan på hur deras verksamhet kommer att utvecklas under det kommande året, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. I rapporten uppger 78 procent av företagen att det finns åtminstone ett betydande tillväxthinder som förhindrar en expansion. Det är en ökning med 13 procentenheter sedan förra årets mätning. 56 procent av företagen upplever att de har svårt att rekrytera personal med relevant kompetens.
– Det är anmärkningsvärt att det faktiskt har ökat, trots att vi är i en lågkonjunktur med en hög arbetslöshet. Det vittnar om att det finns stora systematiska brister i utbildningssystemet och det finns även en stor matchningsproblematik på arbetsmarknaden, säger Johan Karlsson, kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv och projektledare för rapporten.
Företagen uppger även att en hög regelbörda och höga nivåer av arbetsgivaravgifter är stora tillväxthinder.
– Det är lite mer än vart tredje företag som uppger att höga arbetsgivaravgifter är ett tillväxthinder. Samtidigt har politiken gjort det dyrare att anställa genom att ta bort sänkningarna av den allmänna löneavgiften för unga. Vi vet att det har fungerat och både lett till att företagen har kunnat anställa fler unga och även utrikesfödda.
Dessutom uppger vart fjärde företag att höga sjuklönekostnader är ett stort tillväxthinder.
– Vi vet att regeringen har som avsikt att från och med juni inte längre betala ut ersättningar för höga sjuklöner. Detta är något som framför allt oroar små företag där vi kommer se ungefär en fördubbling av sjuklönekostnaderna efter den här förändringen. Detta kommer inte göra det enklare för företagen att anställa utan snarare tvärtom.
Trots att det var tänkt som en tillfällig åtgärd så fortsätter skatteanstånden oroa. Det var under pandemin som det blev möjligt för företagen att skjuta fram sina skatteinbetalningar.
– Men därefter kom kriget i Ukraina, en hög inflation och en rad kostnadschocker vilket ledde till att anståndstiden förlängts. I mars i år handlade det om totalt 39 miljarder kronor som företagen ska betala tillbaka till Skatteverket. Och det vi har sett är att det finns en betydligt mycket högre konkursrisk hos de här företagen som har tagit skatteanstånden jämfört med andra företag.
En kommun som sticker ut är Perstorp, där företagens skatteanstånd motsvarar 221 procent av företagens omsättning.
– Så det är ju egentligen två hela årsomsättningar som företagen i Perstorp ska betala tillbaka till Skatteverket.
– Vi ser nu en risk att många företag över hela landet kommer att tvingas i konkurs på grund av att den eventuella lönsamheten äts upp av skatteanstånden. Det handlar om många jobb som riskerar att gå förlorade.
Den senaste tiden har bristerna i infrastrukturen dominerat nyhetsflödet. Enligt beräkningar uppgår underhållsskulden, det vill säga den summa som i dag saknas för att återställa vägar och järnvägar till acceptabel standard, till över 70 miljarder kronor. Utan åtgärder fördubblas den skulden till år 2033.
– I dag har vi en fördelaktig ekonomisk situation i Sverige då vi har en väldigt låg statsskuld. I det här läget borde regeringen satsa på att beta av underhållsskulden.
Men trots den övergripande pessimismen är tillväxtambitionerna för den kommande femårsperioden höga. Fler än fyra av fem svenska företag vill öka antalet anställda under den kommande femårsperioden, enligt rapporten. Nästan hälften, 47 procent av företagen, uppger att de siktar mot en fördubbling av antalet anställda och 13 procent uppger att de siktar mot en ännu högre tillväxt.
– Men samtidigt så ser vi också en väldigt kraftig ökning av andelen företag som upplever åtminstone ett stort tillväxthinder.
– Så att det finns en tillväxtvilja men det finns fortfarande stora utmaningar framöver.
Men samtidigt som åtta av tio företag vill växa så visar data att ungefär nio av tio företag antingen har negativ tillväxt eller utebliven tillväxt i antal anställda.
– Det här vittnar ju också om att det finns en vilja att expandera men att företagen hindras. Det beror på olika faktorer som bostadsbrist, problematik med elförsörjning eller infrastrukturen.
Enligt rapporten är det just de företag som upplever störst tillväxthinder som också är de som har högst tillväxtambitioner.
– Vi ser väldigt tydligt att det är just de företagen som verkligen vill expandera som hindras av nuvarande system. Vi ser redan idag att flera multinationella företag som gärna vill investera i Sverige hindras av långa och krångliga tillståndsprocesser.
– Då kanske man i stället investerar i Finland där tillståndsprocesserna tar ungefär hälften så lång tid. Detta skadar både Sverige som varumärke samtidigt som vi mister stora investeringar.
Konjunktur - Sveriges ekonomiska lägePolitik och investeringar för ökat välståndReformer för fler i arbete