Hög tid för EU att samlas kring tillväxt och konkurrenskraft

I juni väljs ett nytt Europaparlament och därefter en ny EU-kommission som ska sitta till 2029. Europas försvagade konkurrenskraft borde vara huvudfrågan i valrörelsen, för de invalda europaparlamentarikerna och för den nya kommissionen.

Det europeiska näringslivet har länge pekat på hur Europa halkar efter och på behovet av en ambitiös och uthållig europeisk konkurrenskraftspolitik. Nu ser vi hur stödet för en konkret reformpolitik växer. Åtminstone i retoriken. Allt fler talar om hur Europa släpar efter i den internationella konkurrensen och om behovet av reformer som stärker det europeiska näringslivet.

EU:s BNP utgör en krympande andel av världsekonomin, välståndsgapet mot USA har vidgats och europeiska företag har förlorat globala marknadsandelar. Inom snabbt framväxande områden – inte minst inom digitalisering och AI – dominerar företag från andra delar av världen. EU investerar i dag mindre i FoU jämfört med USA och Kina.

Regleringsbördan för det europeiska näringslivet har vuxit på ett alarmerande sätt, samtidigt som den inre marknaden undergrävs av en alltmer tillåtande attityd till subventioner. Under de senaste åren har inte bara det statsstöd som godkänns mångdubblats, över hälften har delats ut av den tyska regeringen. Lägger vi till Frankrike står EU:s två största ekonomier för över tre fjärdedelar av allt godkänt statsstöd. Det undergräver inte bara konkurrensen, utan också kommissionens auktoritet som värnare av den inre marknadens integritet. Entreprenörskap och nytänkande kvävs genom regleringar som sedan ska kompenseras med subventioner. Det säger sig självt att det är ohållbart.

2024 måste därför bli året då europeiska frågor om konkurrenskraft och näringsklimat på allvar hamnar i centrum av den politiska debatten. EU:s konkurrenskraft har dessutom en helt avgörande betydelse för EU:s förmåga att agera på andra områden. Det är attraktionskraften i den europeiska marknaden som ger EU en stark röst globalt och som gör det attraktivt att handla och samarbeta med oss. Tillväxt och konkurrenskraft är grundläggande för att europeiska länder uthålligt ska kunna fortsätta att stötta Ukraina. Företagen förväntas dessutom vara motorn i klimatomställningen.

Länge saknades en gemensam agenda för konkurrenskraft som kommissionen och medlemsstaterna kunde samlas kring. Den kraft som fanns under 1990-talet, med etablerandet av den inre marknaden och EU:s utvidgning, har ebbat ut.

Därför var det viktigt att stärkt konkurrenskraft var ett av fyra prioriterade områden under det svenska ordförandeskapet. Det visade på näringslivets avgörande roll, men också på konkurrenskraftens betydelse för EU:s arbete inom andra områden. Under det svenska ordförandeskapet i EU lade kommissionen även slutligen fram en ram för en konkurrenskraftsagenda. Det är utmärkt. Men nu behöver den fyllas med innehåll.

När kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i september höll sitt årliga linjetal inför Europaparlamentet var konkurrenskraft ett bärande tema. Kommissionens ordförande lovade att göra det som krävs för att försvara Europas konkurrensfördelar. Det svenska och europeiska näringslivet tar henne på orden och följer nu upp med tydliga förväntningar på vad som måste göras.

Europeiska företag har svårt att få tag på kvalificerad arbetskraft, regleringen av viktiga sektorer är hårdare än i våra konkurrentländer, investeringarna i forskning och utveckling är lägre och den fysiska och digitala infrastrukturen hämmar handel och ekonomisk tillväxt. Utmaningarna är väl kända och har dokumenterats i många rapporter.

Ursula von der Leyen har dessutom givit Mario Draghi, tidigare chef för den europeiska centralbanken, i uppdrag att komma med konkreta förslag på hur EU:s konkurrenskraft kan stärkas. Det är bra. Men det kommer inte räcka med bra förslag, det måste också finnas vilja och förmåga att genomföra dem.

Nu behövs uthållighet och konkret politik:

• Den inre marknaden behöver stärkas. En gemensam marknad med 450 miljoner människor är en självklar motor för europeisk tillväxt och integration.
• EU behöver agera för friare global handel och öppenhet. De protektionistiska tendenserna i världsekonomin måste motarbetas och handeln stärkas.
• Stärk förutsättningarna för näringslivets forsknings- och utvecklingsverksamhet och säkra kompetensförsörjningen. Att EU tar ett kliv fram i forskning och utveckling är en ödesfråga, om EU ska vara konkurrenskraftigt.
• Maximera näringslivets roll i klimatomställningen. Det behövs en politik för elektrifiering, och avreglering.
• Driv på Europas digitalisering och teknikutveckling. Regelbördan för teknikföretag behöver lättas och anpassas till den internationella konkurrensen. Europeisk lagstiftning kan inte tillåtas skada vår konkurrensutveckling.
• Näringslivet i Sverige och i Europa kommer fortsätta att engagera sig fullt ut för att Europa ska bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. I det arbetet välkomnar vi alla konstruktiva krafter. För alternativet har varken Europa eller Sverige råd med.

Läs artikeln i DI:s e-tidning