”Vi måste gå från att vara nejsägare till att driva en tydlig agenda”

Från den 22 maj är det möjligt att förtidsrösta i EU-valet, som äger rum den 9 juni. I valet avgörs Europas inriktning under de kommande fem åren, och Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke tvekar inte när han ska peka ut vilka frågor som är de absolut viktigaste.

– Vi vill att så mycket som möjligt i debatten ska handla om konkurrenskraftsfrågor. Om vi inte får en stark konkurrenskraft i EU så kommer vi att fortsätta halka efter konkurrenter som USA och Asien, inte minst Kina, säger han.

Europas andel av världsekonomin väntas minska

Enligt IMF så stod EU:s 27 medlemsländer år 1995 för 26,5 procent av världens BNP. År 2030 beräknas andelen ha sjunkit till 17 procent, vilket betyder att EU då har passerats av Kina. Det är därför hög tid att vända utvecklingen, menar Jan-Olof Jacke. Han pekar ut en rad huvudsakliga områden som han och Svenskt Näringsliv ser som extra viktiga att fokusera på inför årets val.

De handlar om att stärka den inre marknaden, att se till att EU:s medlemsländer får mer harmoniserade regler, att EU agerar för mer frihandel och mindre protektionism, samt att EU tar ett kliv framåt inom forskning och utveckling. Dessutom behöver näringslivet få en nyckelroll i klimatomställningen och när det kommer till digitalisering behöver regelbördan minska så att Europa kan vara konkurrenskraftigt gentemot andra marknader.

– I grunden har vi en bra startpunkt men vi måste bli väsentligt snabbare. Det är ingen bra trend att vi har tillväxttakter i både USA och Asien som är väsentligt högre än vår. Och det är ingen bra trend att de flesta nya och stora bolag uppstår utanför Europa. Så det ser lite bekymmersamt ut, men det är inte kört. Vi har fortfarande möjligheten att återta ledningen men då måste vi sluta fokusera på att bara reglera och i stället skapa förutsättningar för snabbare tillväxt.

Jan-Olof Jacke menar att det finns en riskbenägenhet i Europa som gör att vi gärna reglerar på olika områden innan det ens har uppstått något problem, vilket får till följd att EU:s innovationsförmåga dämpas.

Du tar upp en rad stora områden att se över i syfte att öka EU:s konkurrenskraft, och att förändra tar ofta tid. Vad kan rent konkret göras här och nu?

– Det faktum att det både är svårt och tar lång tid får ju inte göra att man väntar. Det får inte vara en ursäkt till att det ska gå långsamt. Sen kommer det att ta tid innan vi ser effekter. Men jag tror att en viktig del är att bara ställa om EU från en tro på att vi löser alla våra utmaningar genom att reglera och lagstifta till att skapa förutsättningar för att leda omställningen.

– Vi har de högsta ambitionerna av alla, vilket förstås är väldigt bra. Men vi har haft en period med den här kommissionen där det har varit väldigt mycket fokus på regleringar. Nu måste det i stället bli fokus på att skapa förutsättningar för att ta ledartröjan genom innovation och tillväxt.

En aktuell fråga i EU rör den om energipolitiken och de flesta är överens om att det kommer att behövas mer el för att klara den gröna omställningen. Nyligen föreslog Tidöpartierna att EU-pengar som i dag går till investeringar i vind- och solkraft också borde kunna användas till att bygga ny kärnkraft. Ett förslag som Jan-Olof Jacke ställer sig positiv till.

– Ju mer teknikneutralitet vi kan ha desto bättre och det är ingen tvekan om att kärnkraften kommer att behövas som baskraft i vårt energisystem. Då låter det för mig helt rimligt att om vi kan använda pengarna till andra fossilfria energislag så borde vi också kunna använda dem till kärnkraft.

Över 60 procent av den svenska exporten av varor och tjänster går till EU:s inre marknad, vilket innebär att EU har en avgörande roll för Sveriges tillväxt och välstånd. Exporten till EU:s inre marknad beräknas skapa nästan 850 000 jobb hos exporterande företag och deras underleverantörer, enligt statistik som Svenskt Näringsliv tagit fram med hjälp av SCB.

”Har varit för bra på att överimplementera”

Men samtidigt som EU:s inre marknad har inneburit en rad fördelar, som att exporterande länder många gånger bara behöver ta hänsyn till en regeluppsättning i stället för 27 olika, så finns det fortfarande hinder för att den inre marknaden ska vara fullt harmoniserad.

– På produktsidan fungerar det väsentligt smidigare, men på tjänstesidan finns det fortfarande begränsningar i hur vi kan nyttja möjligheterna i den gemensamma marknaden. Vi har mycket kvar att göra när det gäller harmonisering. Men jag tycker ändå att det är en viktig poäng, att kan vi ersätta 27 regler med en så är det i grunden bra.

En annan utmaning för den inre marknaden är att olika länder har implementerat lagstiftning på olika sätt. Medan vissa länder har nöjt sig med att göra minsta möjliga, eller kanske inte implementerat gemensam lagstiftning alls, har andra länder snarare ansträngt sig i överkant för att göra långtgående implementeringar.

Jan-Olof Jacke menar att Sverige ofta har placerat sig i den senare gruppen.

– Det är ingen bra sak att vara bäst i klassen på. Vi har varit för bra på att överimplementera och även om det beror på en vilja att göra rätt, så ska vi hålla oss borta från det av två skäl. Dels skapar det mer byråkrati, dels bidrar det inte till den inre marknadens funktionalitet.

På flera håll i världen går trenden mot ökad protektionism och minskad öppenhet. Vad kan Sverige och EU göra för att få mer frihandel med resten av världen?

– Vi ska komma ihåg att när vi pratar om protektionistiska vindar i världen så är EU inte exkluderat från det. I delar av Europa finns det också starka protektionistiska vindar. För ett land som Sverige med en så liten egen marknad så är det förödande om vi stänger oss allt mer.

– Det kommer att vara bra för svensk tillväxt och svenskt välstånd att vi får en så stor och öppen marknad som möjligt och att vi får tillgänglighet och enkelhet i handeln med andra länder. För ett land som Sverige är det oerhört viktigt att vi håller den flaggan riktigt högt. Om nu inte alla andra gör det i EU så ska Sverige definitivt vara en röst för fler frihandelsavtal.

Samtidigt finns det dem som tycker att EU ska få mindre att säga till om och att Sverige till och med bör gå ur unionen. Vad skulle Sverige riskera om vi valde att lämna EU?

– Jag tycker att vi knackar på en dörr som är oerhört farlig. Det är ingen som tycker att EU är perfekt men alternativet att inte vara en del av EU vore förödande. När det har haft så stora negativa konsekvenser för ett land av Storbritanniens storlek med deras geopolitiska position och deras inre marknad som trots allt är närmare sex gånger så stor som vår, då kan man bara tänka sig hur det skulle bli för Sverige.

– Vi behöver inte tänka den tanken utan det vi ska göra är att vara mer aktiva med att ha en idé om vart vi vill ta EU och jobba för att förändra EU från insidan. Det tror jag är framgångsreceptet. Att så en massa oro och tveksamheter, jag har svårt att se att det tillför något värde, det är bara dåligt.

Sverige är trots allt ett litet land i EU med bara 21 av 720 platser i det kommande parlamentet. Vad kan vi göra för att påverka EU i en viss riktning?

– Det viktiga är att vi vet vad vi vill. Vi måste gå från att vara nejsägare till att driva en agenda. Även om vi bara är ett par procent av EU:s BNP så har vi fortfarande en stor påverkansmöjlighet. Jag är övertygad om att vi blir mer lyssnade på än vad vår storlek berättigar. Men man blir bara lyssnad på om man har en konstruktiv idé om framtiden, och inte bara försvarar det som vi har i Sverige. Vi behöver komma in tidigare i frågorna för att vara med och vara konstruktiva, snarare än att mest sätta ner hälarna när det gäller saker som vi inte vill ska hända.

Svenskt Näringsliv som organisation, som bland annat tagit initiativ till koalitionen Europe Unlocked, har enligt Jan-Olof Jacke under de senaste två åren gjort betydligt mer på EU-området än tidigare, och på ett tydligare sätt visat vilka de vill att EU:s prioriteringar ska vara.

– Vi tryckte hårt på det i det svenska ordförandeskapet under våren 2023 och fick då med de flesta av våra prioriteringar i Sveriges prioriteringar. Nu fortsätter vi att trycka på samma viktiga frågor när det gäller parlamentsvalet i juni och vad som komma skall för kommissionen efter det. Man måste ha en vilja och en tanke och en idé om hur man vill utveckla EU, då är jag övertygad om att vi kan bli lyssnade på.

Hamnar Sverige ofta i en situation där vi säger nej i sista stund i stället för att hålla oss framme och tydligt visa vad vi vill?

– Vi kanske underskattar hur det här systemet fungerar, EU fungerar på ett väldigt annorlunda sätt än det svenska systemet. Vi behöver engagera oss mer från både från näringslivet och politiken för att komma in tidigare i frågorna. Från näringslivets håll kan vi inte bara sitta och säga att någon annan ska göra saker åt oss, utan vi behöver bli mer aktiva där besluten fattas. Och besluten fattas i hög utsträckning i Bryssel.

Vad har du för medskick till de personer som ska representera Sverige i EU-parlamentet efter valet?

– Permanenta konkurrenskraft i toppen av EU:s agenda, var rösten för fler frihandelsavtal och jobba oförtrutet av en förstärkning av vår kronjuvel, den inre marknaden.

29 år efter att Sverige gick med i EU är det fortfarande färre som röstar i EU-valet än i de nationella valet. Undersökningar som Europaparlamentet har gjort under våren visar dock på att en stark majoritet av svenskarna menar att Sverige har gynnats av att vara medlem i EU.

Jan-Olof Jacke anser att det är närmast en skyldighet att gå och rösta.

– Det är inte vi och EU, utan vi är EU och vi har ett ansvar. Vi kan inte sitta och gnälla om vi inte är med och påverkar utvecklingen. Det är det demokratiska sättet att påverka inriktningen. För mig är det en självklarhet att rösta i EU-valet.