Energieffektivisering på företagens villkor

Det står klart att det finns en politisk vilja att slå fast ett nationellt energieffektiviseringsmål till 2030. Men vad syftet med ett särskilt mål för energieffektivisering skulle vara är ännu oklart. Svenskt Näringsliv har sedan tidigare ifrågasatt egenvärdet i ett särskilt energieffektiviseringsmål, och menat att energieffektivisering snarare är ett medel för andra mål. Innan diskussioner om målutformning påbörjas i den politiska processen är det nödvändigt att syftet och behovet klargörs. Det är också viktigt att säkerställa att ett svenskt mål fungerar och är konstruktivt i förhållande till det EU-gemensamma mål som antagits till 2030.

Att använda resurser på ett så effektivt sätt som möjligt är en självklar del i ett sunt agerande i en marknadsekonomi, oavsett om det handlar om energi, råvaror eller personal. Att arbeta för ökad energieffektivitet är därför självklart för näringslivet. Samtidigt kan energieffektiviserande åtgärder få andra sidoeffekter i ett företags verksamhet, både positiva och negativa. Vilka åtgärder som genomförs i ett företag måste därför vara upp till varje företag att besluta om själva, så att besluten kan fattas på företagsekonomiska grunder utifrån vad som är bäst för företagets konkurrenskraft.

Kostnadseffektivitet måste vara i centrum, och ett mål bör utgå ifrån den kostnadseffektiva potentialen i samhället. Men att bedöma vad som är kostnadseffektivt fram till 2030 är ingen enkel övning. Av den anledningen bör ett mål inte vara bindande, utan enbart indikativt, för att skapa flexibilitet i det fall utvecklingen går i en annan riktning än förväntat. Av samma skäl bör endast ett samhällsövergripande mål sättas, inga sektormål.

Energieffektivisering handlar inte nödvändigtvis om att använda mindre energi, utan att skapa så stort värde som möjligt av energin. Att sätta ett mål i form av ett tak på hur mycket energi som får användas riskerar att hämma utvecklingen i Sverige, och liknar snarast ett planekonomiskt tankesätt. Ett sådant mål kan begränsa möjligheten till nya etableringar, så som nya industrianläggningar eller datacenter. Målet bör därför utformas som ett intensitetsmål, där energianvändningen jämförs med ekonomins storlek. Det skulle möjliggöra för en växande ekonomi i ett Sverige som utvecklas.

Slutligen är det viktigt att minnas om att det inte är målet i sig som kommer att driva energieffektivisering i samhället, utan de styrmedel som kopplas till det. I dagsläget finns ett antal styrmedel i form av ”piskor”, såsom ecodesign, skatter, krav på byggnader och energikartläggningskrav. Det som saknas är fler positiva styrmedel i form av morötter, som kan överbrygga gapet mellan lönsam potential och förverkligade åtgärder och som kan bidra till att företagen kan avsätta resurser för att långsiktigt arbeta med energieffektivisering. Vi tror att de bästa styrmedlen kombinerar finansiell morot, frivillighet, ansvar och långsiktighet, som både kan bidra till ökad energieffektivitet och stärkt konkurrenskraft.