Ny rapport: Så här mycket satsar företagen på yrkesutbildningar

Trots hög och växande arbetslöshet har det blivit allt svårare för svenska företag att rekrytera. Faktum är att vart femte försök misslyckas helt och åtta av tio arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens, visar siffror från Svenskt Näringsliv.

Orsaken är, för det mesta, att inte tillräckligt många utbildar sig till den kompetens som behövs på arbetsmarknaden. Störst är bristen på gymnasial yrkeskompetens – det är helt enkelt för få som väljer att läsa ett yrkesprogram på gymnasiet, trots att utbildningarna många gånger ger jobb direkt och möjlighet till en bra och inte sällan välavlönad karriär.

– Om situationen inte förändras kommer Sverige att sakna 290 000 yrkesutbildade år 2035, säger Magnus Wallerå, som är chef för avdelningen kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Värst är problemen för industrin, framhåller han. Här väntas gymnasiet bara kunna tillgodose två tredjedelar av kompetensbehovet år 2035.

Hinder för tillväxt

Kompetenskrisen hindrar företagen att växa och är ett stort hot mot svensk konkurrenskraft. Sex av tio företagare säger att svårigheter att hitta rätt kompetens är det största hindret för deras tillväxt, enligt Svenskt Näringslivs siffror.

För att lösa problemen väljer därför många företag att själva satsa på utbildning. Det kan handla om att skapa egna utbildningar eller att samverka med gymnasieskolan för att höja kvaliteten på befintliga utbildningar.

– Faktum är att svenska företag lägger runt 3,5 miljarder kronor på den här typen av satsningar varje år. 1,7 miljarder på samverkan med utbildningsväsendet och ytterligare nästan två miljarder på egna utbildningar som täpper till luckorna i den formella utbildningen, säger Magnus Wallerå och fortsätter:

– Att summan är så stor säger en del om hur stort problemet med kompetensbristen är.

I samband med World Skills Swedens yrkesutbildningsvecka, som genomförs under vecka 42, publicerar Svenskt Näringsliv en rapport, som med en sammanställning om hur näringslivets engagemang i utbildningssektorn ser ut. I rapporten konstateras att alldeles för många elever går en utbildning där närheten till arbetsmarknadens saknas. Men rapporten visar också på goda exempel – med företagsdrivna utbildningar.

Storbolag har gjort gemensam sak

Fordonstillverkaren Scania och läkemedelsföretaget AstraZeneca är två av de företag som väljer att satsa på egna utbildningar. Tillsammans har de båda Södertälje-baserade företagen skapat Mälardalens Tekniska Gymnasium, MTG. Utbildningen är unik på så sätt att den inte bara ger teknisk kompetens – den ger också högskolebehörighet.

– Det gör att fler vågar satsa på en yrkesutbildning. För vi vill ju att de som går här ska börja jobba hos oss direkt, samtidigt som de som pluggar vidare förhoppningsvis har knutit ett band till företaget så att de kommer tillbaka, säger Thomas Westerlund, som är head of HR på Scania Production and Logistics och även sitter i MTG:s styrelse.

Men Thomas Westerlund menar att det inte räcker med de insatser de själva gör.

– Vi skulle behöva fler sådana här utbildningsinitiativ och jag skulle gärna se en mer samlad strategi från statligt och regionalt håll som även rör industrier i Stockholmsområdet, så att även mindre företags behov kan fångas upp. Och jag skulle gärna se att kommunen hade en skola som kunde utbilda åt de mindre företagen. Men yrkesprogrammen har försvunnit från många kommunala gymnasier, säger han.

Skapar källa att rekrytera ifrån

Men rekryteringsproblemen är inte kopplade till enbart Stockholmsområdet. Kemiteknikföretaget Perstorp, som har verksamhet i Europa, Asien och Nordamerika och sin bas i Skåne, har drivit skola i 25 år. Skolan ligger bredvid fabriken i Perstorp och den som går får praktik både i Sverige och utomlands samt en högskolebehörighet vid examen.

– Skolan var ett försök att skapa en källa att rekrytera ifrån, berättar Perstorps HR-chef Bengt Johansson Ranmo.

– Det fanns en processteknisk utbildning i Klippan, men för varje år blev urvalet sämre. Det räckte inte för våra behov, säger han.
För företaget har skolan blivit en succé. – Cirka 15 procent av våra anställda i Perstorp har gått på skolan, och ser vi på dem som är födda 1985 eller senare är siffran mycket högre, säger Bengt Johansson Ranmo.

Att starta skola är ett stort beslut. Är det värt det?
– Ja, det är vår bedömning. Det går inte alltid ihop ekonomiskt. Företaget skjuter till pengar vissa år för skolpengen räcker inte, men det är ändå värt att behålla skolan. Vi driver den inte för att tjäna pengar utan för att få en källa att ösa kompetens ur. Det är också väldigt god pr för Perstorp som företag, och det är inte särskilt många år sen vi gjorde en stor ombyggnad av skolan och satsade mycket pengar på det.

Certifierar skolor

Förutom att företag som investerar i egna gymnasieutbildningar finns det många branschorganisationer som engagerar sig i så kallade college-koncept. Där blir skolorna eller vissa utbildningar certifierade för att visa att de lever upp till branschstandard.
Ett exempel är ETG College, som är ett koncept för yrkesutbildning i elteknik där elever i slutet av utbildningen gör ett yrkesprov som granskas av både en företagare och en lärare. Den första ETG-skolan startades i Nyköping 2007 och idag är 54 skolor anslutna till ETG College.

Amanda Rafter Ekenman är chef för kompetensförsörjning på Installatörsföretagen, som är en av aktörerna bakom ETG College. Hon berättar att ETG College bland annat tar fram utbildningsmaterial och på så sätt hjälper skolorna att tolka Skolverkets material. Även yrkesprovet är framtaget av branschen.

– När det är branschen som godkänner kvaliteten blir det en annan tyngd. För läraren blir det också en check på att eleven jag har utbildat klarar sig, säger hon.

”Ger bättre kvalitet”

Magnus Wallerå konstaterar att det är väldigt viktigt att företagen engagerar sig.

– Det ger helt enkelt en bättre kvalitet på utbildningarna, förutom att det självklart bidrar till företagens kompetensförsörjning, säger han.

Företag och branscher behöver få ett större inflytande över yrkesutbildningarnas innehåll och kvalitet men han är kritisk till att företagen ska ta stora kostnader när utbildning egentligen är ett kommunalt och statligt ansvar.

– Samhället lämpar över ansvaret på företagen genom att gymnasieskolan inte utbildar för näringslivets behov, säger han.

– Näringslivet behöver fler yrkesutbildade, men att företagen får den kompetens de behöver är något som vi alla tjänar på i termer av minskat utanförskap och mer välfärd.

Efterlyser offentligt engagemang

Magnus Wallerå efterlyser ett större engagemang från stat och kommuner, inte minst ekonomiskt. Han nämner bland annat de arbetsplatsförlagda praktikplatserna (APL), som han menar är avgörande för att fler ska vilja och våga välja yrkesutbildningar.

– Det kostar pengar för företag att ta emot praktikanter och i synnerhet små företag kan se det som en belastning. Därför vore det rimligt med någon form av ersättning, säger han.

Dessutom vill han se ett ökat antal gymnasieskolor som ger yrkesutbildning, men understryker att det då är viktigt att utrustningen är modern och lever upp till dagens standard. Där är det också viktigt med samverkan mellan samhället och företagen som ska anställa gymnasieeleverna efter examen.

– Det räcker inte med en yrkesutbildning, utan det krävs att den lever upp till branschens krav på kompetens. Och det säkrar vi bäst genom modern utrustning, yrkesprov och god samverkan mellan företag och skolor, säger Magnus Wallerå.

Stina Bengtsson
Carin Hedström