Succé för omställningsstödet – 190 000 vill söka inom kort

För ett år sedan infördes omställningsstudiestödet som ger individer möjligheten att ställa om, yrkesväxla eller bygga på kompetens mitt i livet. Därmed ökar arbetsgivarnas möjligheter att hitta kompetens både för dagens och morgondagens behov.

Brist på kompetens är idag ett av företagens största hinder för att växa. För att ta reda på yrkesverksammas inställning till utbildning och förståelse för omställningsstudiestödet har Svenskt Näringsliv för andra året i rad genomfört en omfattande undersökning, Omställningsindikatorn.

Den visar att så många som tre av fyra yrkesverksamma kan tänka sig att inom två år studera för att bygga på sin kompetens. Det är dessutom en ökning med tolv procent sedan förra årets undersökning, enligt Kristina Cunningham, expert inom kompetensförsörjning.

– Det är oerhört positivt att intresset för att studera mitt i livet är så stort med tanke på den stora kompetensbrist som råder i nästan alla branscher över hela landet. Även om konjunkturen sviktar just nu så råder det fortfarande brist på personal, säger hon.

Intresset finns dessutom i alla åldrar. Även om det är fler yngre än äldre som vill studera så är det fortfarande över 60 procent i åldern 50–60 år som kan tänka sig det.

– Med tanke på att demografin gör att vi behöver arbeta längre är det ju bra. Kanske handlar det om att bygga på med ny kompetens för att fortsätta att vara aktuell, eller om att man behöver byta yrke för att kunna jobba längre.

Vill bli bättre på sitt nuvarande jobb

Många trivs på sin nuvarande arbetsplats och ett av huvudskälen till att de vill studera är för att bygga på sin kompetens för att bli bättre på sitt nuvarande jobb. I privat sektor uppger nästan nio av tio att de trivs på jobbet.

Mer än var tredje tror att de byter arbetsplats inom två år, och var femte tror att de byter yrke eller bransch inom två år.

– Det är överraskande och positivt att så många som kan tänka sig att yrkesväxla eller byta bransch. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden bidrar till att företag får större möjligheter att hitta den kompetens de behöver.

Teknik, industri, el, data och it är några av de områden som intresserar mest, vilket också stämmer väl överens med arbetsmarknadens behov. Det är dessutom kunskaper som kommer att krävas mer framöver i och med digitaliseringen, teknikutvecklingen och den gröna omställningen.

Samtidigt är det bara omkring en tredjedel av de yrkesverksamma som känner till stödet. Kristina Cunningham konstaterar att det ofta tar det lite tid innan stora reformer sätter sig och att omställningsstudiestödet bara har funnits i ett år.

– Vi ser ändå att kännedomen har ökat markant, med 17 procentenheter i privat sektor sedan förra året. Så något har uppenbarligen hänt. Fortsätter samma trend kommer betydligt fler att känna till det inom kort. Det sprider sig allt eftersom fler läser med omställningsstudiestöd.

Fem procent svarar att det är ”mycket sannolikt” att de söker stödet inom två år. Det låter lågt?
– Det kan låta lågt men antalsmässigt utgör det en stor grupp. Utifrån antalet yrkesverksamma mellan 27 och 60 år handlar det om nästan 190 000 personer vilket är långt över de prognoser som gjordes innan stödet infördes. Dessutom är det långt över dagens utbildningskapacitet.

Stödet kan göra skillnad

Rapporten pekar på att omställningsstudiestödet − rätt utformat, med ett utbud som svarar mot kompetensbehoven på arbetsmarknaden − kan göra skillnad, konstaterar Kristina Cunningham.

– Genom stärkta förutsättningar för yrkesverksamma att studera får de en tryggare ställning på arbetsmarknaden. Det stärker också kompetensförsörjningen för hela arbetsmarknaden genom att företagen får en ökad möjlighet att hitta kompetens, säger hon.

Men även om omställningsstudiestödet är en träffsäker reform för den som vill bygga på sin kompetens vill Svenskt Näringsliv se en bättre matchning av utbildningsutbudet och det som arbetsmarknaden efterfrågar – för att få ut dess fulla potential.

– Inom näringslivet handlar det mycket om att säkra framtida nyckelkompetens och kompetens inom bristyrken. Då krävs det till exempel att tillgången och tillgängligheten till yrkesutbildningar i Komvux ökar i hela landet.

Bland annat vill Svenskt Näringsliv att urvalsreglerna ändras så att yrkesväxlare får större tillgång till yrkesvux och fler platser som riktar sig mot näringslivets behov.

– Yrkeshögskolan behöver fortsätta växa för att möta arbetsmarknadens behov av kompetens. Det är en effektiv och efterfrågad utbildningsform med goda resultat – säkert mycket tack vare att utbildningarna tas fram i nära samverkan med näringslivet.

Svenskt Näringsliv efterfrågar också en utredning med uppdraget att reformera högskolans resurstilldelningssystem så att utbudet i högre grad utgår från näringslivets behov samt att livslångt lärande blir ett eget verksamhetsområde för att säkra fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma.