Kvalitetsstyrning bästa sättet att utveckla välfärden

Igår kom nyheten att regeringen är bredd att släppa Reepaluutredningens krav på vinstbegränsningar och i stället inleda blocköverskridande samtal om kvalitetsstyrning, enligt källor i Dagens Industri. Kort därefter dementerade dock finansminister Magdalena Andersson uppgifterna även om civilminister Ardalan Shekarabi senare öppnade upp för samtal med bland annat Moderaterna. Om det bli några samtal återstår att se men det är tydligt att debatten är laddad. När Svenskt Näringsliv idag höll seminarium i Almedalen på temat kvalitetsstyrning eller vinstbegränsning var lokalen proppfull.

– Även om det är komplext så går det att mäta och styra efter kvalitet. Detta är något som tillverkningsindustrin varit jätteduktiga på länge, men som tjänstesektorn börjat med ganska sent, sa kvalitetsexperten Lars G Mattsson.

Han och Lars Sörqvist, kvalitetsforskare på KTH, gjorde en poäng av att dålig kvalitet, och att inte jobba med kvalitetsförbättring, faktiskt kostar mer pengar än bra kvalitet.

– Att bara tillföra mer resurser, mer pengar, till en verksamhet med dålig kvalitet är som hälla pengar i ett hål utan botten. Man måste även arbeta med kvalitetsförbättringar, sa Lars Sörqvist, som även framhöll att dessa måste vara långsiktiga över tid.

– Risken är att det regnar trender över välfärdssektorn som plötsligt ska mäta efter än den ena, än den andra metoden. Det viktiga är att vara långsiktig och hålla fast vid mätningarna i tio-tjugo år, sa han.

En friskola som länge arbetat systematiskt med kvalitetsstyrning är Internationella Engelska skolan, som driver 33 grundskolor och en gymnasieskola i Sverige. Enligt skolkoncernens kvalitetschef Damian Brunker utgår måtten från skolans värdegrund som är ordning och reda i klassrummet, höga akademiska förväntningar och att eleverna ska tillgodogöra sig engelska.

– Vi har tydliga mål och nyckeltal för allt varav ett av det viktigaste är andelen elever som går ut med gymnasiebehörighet. Där ligger Internationella Engelska skolan på 98 procent, sa Damian Brunker.

Han berättar att han varje år besöker alla skolor i koncernen och inspekterar lektioner, talar med rektorer, lärare, föräldrar och elever om värderingar, mål och kvalitetsförbättringar.

– Jag upplever att vi i den svenska debatten ofta fastnar i prat om vad vi ska mäta i stället för att faktiskt sätta igång och jobba med mål och värdegrund, sa Damian Brunker.

Politikerpanelen på seminariet, bestående av Anders W Johnsson (C), Helen Öberg (MP), Erik Bengtzboe (M) och Anna-Lena Sörenson (S), var i stort sett överens om att det går att mäta kvalitet men inte på vilket sätt och med vilka mått.

– Vi har mängder med data och kvalitetsmått i välfärden redan idag. Problemet är inte att det mäts för lite utan att resultaten av mätningarna inte är tillgängliga. Läkare kan få vänta i ett och ett halvt åt innan de får tillbaka kvalitetsdata om olika diagnoser som de rapporterar in. Det är så dags att förändra någonting då, sa Anders W Johnsson (C), som efterlyste öppna dörrar även mot patienter och brukare.

– Ta exempelvis män som drabbas av prostatacancer. Det finns stor kunskap inom vården om vilka kirurger som är skickligast i landet på att utföra prostataoperationer. Men den informationen är inte tillgänglig för allmänheten, vilket gör att drabbade inte kan göra bästa möjliga val. Det är det stora problemet, fortsatte han.

Anna-Lena Sörenson (S) höll dock inte med.

– Att man kan mäta kvalitet, ja det stämmer. Men det är inte samma sak som att man kan styra utifrån måtten. Jag håller inte med om att vi har tillräckligt med kvalitetsmätningar, särskilt inte i primärvården, och vi behöver jobba mycket mer med detta, sa Anna-Lena Sörenson.

Hon ser också risker med att politiker sätter upp kvalitetsmått och detaljstyr verksamheter som egentligen borde styras av det professionella läkare eller lärare som arbetar där.

– Politiker som är inne och petar för mycket i olika verksamheter riskerar att cementera gamla strukturer och hindra utveckling, tvärtemot syftet med kvalitetsstyrningen, varande hon.

Kvalitetsexperten Lars G Mattsson framhöll dock att det visst är viktigt att politikerna sätter resultatmål för välfärden.

– Politikerna ska fokusera på de övergripande resultaten. Sedan är de upp till de professionella att sätta processmålen och peka ut vägen för att nå resultatmålen, sa han.