Rapport: Så skapas mer välfärd för skattepengarna

På ett seminarium där rapporten presenterades lyfte Magnus Henrekson fram att vinstintresset är ”en enorm kraft”.

– Det är som att släppa löst ett lejon. Men om vi tämjer det här lejonet så händer fantastiska saker. Problemet här är att det inte är kunden utan en tredje part som betalar, vilket gör det mer komplicerat.

Om vinstintresset ”tämjs” på ett bra sätt får vi innovation och kostnadseffektivitet. Den svenska friskolemarknaden är unik: varken Sverige eller något annat rikt land hade tidigare infört en fri skolmarknad, konstaterade Magnus Henreksson.

– Att regelverken skulle bli rätt från början är helt omöjligt att tänka sig. Då måste man jobba med regelverken och justera efter hand när man ser att saker inte fungerar.

Även Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig vid Svenskt Näringsliv, lyfte fram vikten av innovationer som en drivkraft.

– Vi har ett behov av att öka innovationskraften i välfärden. Och ska vi utveckla välfärden på ett effektivt sätt så behövs vinster som drivkraft.

Både äldreomsorgen och skolan beskrivs som så kallade ”kvasimarknader”. Det handlar om när privata företag tillåts utföra tjänster inom den skattefinansierade delen av ekonomin så uppstår något som kallas ”kvasimarknad”.

– Kvasimarknader är inte som vanliga marknader, sa Niklas Elert.

Han berättade att rapportens huvudslutsats är att valfriheten och vinstintresset har viktiga roller att spela för innovationskraften i välfärden.

– Valfrihet och vinstintresse är nödvändiga men inte tillräckliga villkor för att den här innovationskraften ska komma till stånd. För att nå hela vägen fram behöver regelverken vara de rätta. Och de regelverken handlar i stor utsträckning om att åtgärda de betydande informationsproblem som kvasimarknader dras med.

Magnus Henrekson menade att den svenska skolans informationsproblem gör det svårt att konkurrera i termer av kunskap. Bland annat på grund av att betygssystemets konstruktion gör att betyg inte är tillförlitliga mått på kunskap samt att synen på kunskap berövar lärare mandat att förmedla rätt slags kunskap.

– När det gäller skolan är det väldigt viktigt att alla behandlas lika och att en viss prestation ger samma betyg oavsett vilken skola en elev går på.

– Det handlar både om att ändra kunskapssynen och våga bestämma, vilket stoff som är viktigt, men även att ändra betygssystemet.

Niklas Elert berättade att informationsproblemet i äldreomsorgen handlar om att kvalitet är ”svårt att sätta fingret på” och därmed nagla fast i upphandlingsavtal.

– Dessutom kan man konstatera att så som regelverket ser ut idag är det nästan så att man negerar ryktesmekanismer då upphandlare inte aktivt får ta hänsyn till saker som varumärken eller utförarens tidigare track record.

Anna Pettersson Westerberg, statssekreterare åt äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M), lyfte under seminariet fram den stora demografiska utmaningen framöver. 2050 väntas tio procent av den svenska befolkningen vara över 80 år.

– Den här demografiska utvecklingen kommer ställa otroliga krav på äldreomsorgen. Den största utmaningen vi ser just nu handlar om kompetensförsörjningen.

Hon lyfte även fram ett antal faktorer som måste till för att möta kompetensförsörjningen.

– Det måste finnas fler bra arbetsgivare, en god arbetsmiljö, större satsningar på ledarskap inom äldreomsorgen samt fler karriärvägar och möjligheter att utvecklas inom yrket, sa hon.

Dessutom menade hon att privata aktörer kommer att vara viktiga i äldreomsorgen framöver.

– Men det krävs rätt incitamentsstrukturer. Det går inte att inte ha goda kontroller och god uppföljning. Vi måste också se till att vi har ett gott informationsflöde.

Även Aida Hadzialic (S), finansregionråd i Stockholm, menade att den demografiska utvecklingen kräver att skattepengar används klokare.

– Vi måste väga varje skattekrona på guldvåg och vi måste se till att våra skattepengar används ändamålsenligt.

– Vi börjar samla tillräckligt mycket empiri för att dra slutsatser om hur politiken borde agera. Vänstern har bottnat i att valfriheten är här för att stanna och att privata aktörer bidrar med innovationskraft.

Sven Olov Daunfeldt, chefekonom vid Svenskt Näringsliv, lyfte fram att debatten kring bland annat vinstförbud länge varit polariserad.

– Vi ska komma ihåg att den debatten i sig har haft negativa effekter. I Sverige har vi få kvinnor som startar och driver företag. Och kvinnor startar ofta företag i välfärdsbranscher. Men när vinstdiskussionen varit som mest infekterad och man har pratat om vinstförbud så har kvinnors företagande rasat.