Svenskar positiva till sänkta skatter – även för höginkomsttagare

En ny undersökning från Demoskop, beställd av Svenskt Näringsliv, visar att en klar majoritet av svenskarna anser att alla, även höginkomsttagare, bör få behålla minst hälften av en löneökning.

Både internationell och svensk forskning visar att sänkta marginalskatter inte bara ökar incitamenten till arbete och utbildning, utan också leder till högre skatteintäkter.

Efter att värnskatten avskaffats år 2020 fick staten tillbaka mer än vad skattesänkningen kostat. Skattesänkningen stärkte viljan till ökade arbetsinsatser. Detta framgår tydligt av statistiken som visar en växande skattebas.

Marginalskatten har nu sänkts ytterligare, vilket bådar gott. När avtrappningen av jobbskatteavdraget togs bort vid årsskiftet får alla invånare med en lägre kommunalskatt än 30% behålla minst hälften av en inkomstökning. Det är ett steg i rätt riktning.

Den nya undersökningen visar även att många inser värdet av sänkta skatter. Exempelvis anser 41 procent att marginalskatten bör sänkas ytterligare, medan endast 16 procent tycker att den bör höjas. Dessutom håller en klar majoritet, av de som tar ställning, med om att lägre marginalskatter förbättrar de ekonomiska incitamenten till arbete.

Sverige positionerar sig som ett av världens mest ekonomiskt fria länder. I Human Freedom Index 2024, som publicerades i december, rankas Sverige fortsatt bland de tio främsta länderna i världen när det gäller personlig, medborgerlig och ekonomisk frihet.

Ibland har det hävdats att vårt land skulle ha valt en slags medelväg mellan kapitalism och socialism. Men efter en parentes under 1970- och 80-talen har Sverige kontinuerligt rört sig mot större ekonomisk frihet genom bland annat lägre skattetryck och ökat individuellt sparande.

Tyvärr präglades den politiska debatten tidigare av ett inskränkt synsätt. Men undersökningen visar att en negativ inställning till ekonomisk framgång knappast vinner några politiska poäng. Det finns därför ytterligare goda skäl för att stå upp för principen att arbete ska löna sig.

Den som jobbar bör alltid tjäna mer än staten på att öka arbetsinsatsen och inkomsten. Att denna insikt har ett så starkt fäste hos svenskarna bör påverka den politiska diskussionen framöver.

I en global ekonomi är låga marginalskatter en avgörande faktor för Sveriges konkurrenskraft. För att attrahera och behålla spetskompetens måste vi erbjuda skatter som inte avskräcker kvalificerad arbetskraft från andra länder. Det gäller såväl för ingenjörer och läkare som för byggnadsarbetare och undersköterskor. Även på andra områden måste givetvis våra skatter vara konkurrenskraftiga.

De flesta svenskar sätter värde på ekonomisk frihet. De uppskattar att entreprenörer har goda villkor och att det går att spara ihop till en egen ekonomisk trygghet utan att hindras av höga skatter.

Den rimliga principen att människor ska få behålla minst hälften av en löneökning har blivit verklighet för fler svenskar tack vare den slopade avtrappningen av jobbskatteavdraget. Det är nu dags att ta fasta på dessa insikter och öka den ekonomiska friheten ytterligare genom fler och mer kraftfulla sänkningar av marginalskatterna.