Likvärdighetsutredning missar målet

Lottning istället för kötid som urvalsgrund till fristående skolor och särskilda kvoter för vissa elever i syfte att åstadkomma en allsidig social sammansättning. Det föreslår en statlig utredning som presenterades den 27 april 2020.

Utredningen föreslår också att ett regionaliserat skolverk övertar ansvaret för antagningen till skolor och att skolpengen sänks till de fristående skolorna med hänvisning till att kommunerna skulle ha särskilda kostnader för bland annat beredskapen att ta emot nya elever.

Svenskt Näringsliv anser att utredningen landar i ett antal mycket problematiska förslag. Förslaget om avdrag på skolpengen till friskolor är illa underbyggt. Utredningens kostnadsberäkningar bygger på lösa antaganden och kan inte ligga till grund för policyrekommendationer. Tidigare utredningar har också visat att det inte finns skäl att göra avdrag på skolpengen till fristående skolor. Att dra ned på de fristående skolornas skolpeng riskerar att leda till en systematisk diskriminering av friskolorna och därmed också av eleverna som valt att gå i en friskola.

Utredningen föreslår att ett krav på allsidig social sammansättning ska införas i skollagen – utan att definiera hur sammansättningen i så fall ska se ut. I själva verket konstaterar utredningen att en allsidig social sammansättning kan se olika ut, till exempel beroende på var i landet eleven bor och att det därför ”inte vore meningsfullt att i lag definiera begreppet allsidig social sammansättning eller att ange vilka omständigheter som ska råda för att målsättningen ska anses vara uppnådd”. Lagstiftaren skulle därmed ställa krav på rektor och huvudman utan att vare sig ge vägledning om vad kravet avser eller när det kan anses vara uppfyllt.

Utredningen föreslår vidare särskilda kvoter för att ge vissa elever förtur till populära skolor, detta trots att utredningen samtidigt konstaterar att det finns risk för att sådana regler kan strida mot diskrimineringslagstiftningen och verka stigmatiserande för eleverna. Det är orimligt att kräva att huvudmän och rektorer ska arbeta mot ett mål som inte kan definieras och som inte heller går att försöka efterleva utan att riskera att bryta mot diskrimineringslagen.

Ett högt söktryck till en skola är en viktig styrsignal. Ett tidigt skolval skapar möjlighet för huvudmannen att investera och expandera verksamheten för att möta ett stort intresse från föräldrar och elever. I ett system som strävar efter att så långt möjligt kunna tillgodose föräldrars val av skola för sina barn är kötid fortsatt en rimlig urvalsgrund. Denna urvalsgrund bör inte tas bort.

Ett aktivt skolval och en mer samordnad antagning skulle vara kvalitetsdrivande och positivt för svensk skola. Ansatsen från utredningen att skapa förutsättningar för ett aktivt och välgrundat skolval bör snarare kombineras med reformer som ger ökade möjligheter för attraktiva skolor att växa och starta ytterligare enheter så att fler elever får möjlighet att gå i en aktivt vald skola.