Project Air ska kapa en procent av Sveriges utsläpp

Perstorps kemikalieprodukter finns i det mesta vi använder i vardagen. Under de senaste 15 åren har man successivt närmat sig en verksamhet som är mindre fossilberoende – dels genom att byta ut råvaror, dels genom förnybara energikällor. I portföljen tronar allt fler ”Pro Environment”-produkter.

Håkan Kihlberg är ansvarig för strategiska projekt och processer på Perstorp.

”Hela samhället och industrin ska ställa om från fossila resurser. Vi har därför med en CO2-kostnad för alla investeringar vi gör. Metanol är vår största råvara, och produceras främst med naturgas. 80 procent av våra egna utsläpp kommer från de råvaror vi använder, så där finns en enorm förbättringspotential.”

Nu har bolaget en särskilt riktad budget för att accelerera utsläppsreduktionen. I Stenungsund byggs en anläggning som ska producera grön metanol: Project Air.

Unik kombination

Håkan Kihlberg poängterar att ingenting i den nya processen är unikt, men att innovationen är själva kombinationen av åtgärder.

Från den intilliggande produktionsanläggningen kan koldioxid fångas in och omvandlas till insatsvara i metanolproduktionen. Processen kallas för Carbon Capture and Utilization (CCU) – koldioxidinfångning och användning.

Tillsammans med biogas från restströmmar, samt förnybart producerad vätgas från Uniper, bildas ett cirkulärt system som inte bara reducerar CO2-utsläpp; det ska dessutom ersätta 200 000 ton fossil råvara i Perstorps kemiska produkter.

”Efter uppstart 2027 beräknas CO2-vinsten utgöra 500 000 ton per år, vilket motsvarar en procent av de svenska utsläppen – ungefär i nivå med inrikesflyget”, säger Håkan Kihlberg.

3 miljarder ska investeras

Sammanlagt kommer Project Air kräva investeringar på närmare 3 miljarder kronor − 80 procent från Perstorp och 20 procent från Uniper. Dessutom har projektet fått stöd från Industriklivet och EU:s innovationsfond.

Investeringen är en del i Perstorps strategi framåt, men Håkan Kihlberg betonar att det inte handlar om välgörenhet.

”Om inte projektet ger positiv avkastning kommer vi inte få det slutgiltiga investeringsbeslutet 2025. Vi måste alltid kunna visa att det vi gör är lönsamt på sista raden.”

Generellt ser han industrin som den främsta katalysatorn i den gröna omställningen.

”Det finns ett starkt driv från näringslivet, men under de närmaste åren tror jag ändå att det är de tuffa EU-regleringarna som kommer kunna accelerera arbetet ordentligt.”

Håkan Kihlberg syftar bland annat på Energidirektivet och Refuel EU, men efterlyser samtidigt ytterligare steg.

”Energi- och bränslesektorerna har redan väldigt tuffa lagar att förhålla sig till. Jag tror att vi kommer behöva motsvarande tydlighet för kemi och material. Generellt behöver vi bli bättre på att cirkulera resurser och råvaror. Enbart förnybar energi kommer inte att räcka.”