Stockholm Exergi ska bygga anläggning för negativa utsläpp: ”det här är bara början”

Det står allt mer tydligt att det inte räcker med att släppa ut mindre växthusgaser i atmosfären – vi måste samtidigt se till att ta bort de som redan finns där.

Koldioxidinfångning genom CCS-tekniken – Carbon Capture and Storage – har länge varit en het potatis i debatten på grund av dess höga kostnader och osäkra framtid. Det har dessutom setts som ett sätt för den mest utsläppsintensiva industrin att rentvå sitt samvete genom att endast ta bort en del av den koldioxid som man redan släpper ut i sina processer.

Bio-CCS, eller BECCS, tar det hela ett steg längre. BE står för bioenergi (energi från biomassa), och understryker alltså att inga fossila insatsvaror har varit inblandade. Därmed kan man skapa så kallat ”negativa utsläpp”.

Just detta har Stockholm Exergi för avsikt att bygga i Värtahamnen. Bolaget ägs till hälften av Stockholm stad och till hälften av privata pensionsfonder. Affären består av såväl fjärrvärme och elproduktion, som fjärrkyla och avfallsbehandling (en miljon ton avfall varje år).

Från atmosfär till berggrund

En av de modernaste anläggningarna i Stockholm Exergis portfölj är Kraftvärmeverk 8 (KVV8) som invigdes 2016 och producerar 150 MW el och 350 MW värme från skogs- och pappersmassaindustrins restströmmar. Förbränningsprocessen innebär idag att det kol som skogens träd bundit i biomassan genom fotosyntes, frigörs som koldioxid och återgår till atmosfären när den släpps ut genom kraftvärmeverkets skorsten. I framtiden ska dock koldioxiden fångas in och lagras geologiskt så att ett flöde av kol från atmosfär till berggrund skapas.

Erik Rylander är affärsområdeschef inom kolsänkor på Stockholm Exergi. Han är övertygad om att BECCS-projektet är nästa naturliga steg för bolaget.

”Det är definitivt en breddning av vår affär. Vi behöver hitta vägen in i framtiden så att vi kan stötta såväl samhällsutvecklingen som våra kunders klimatagenda. Ska vi klara Parisavtalet måste vi minska de fossila utsläppen med minst 90 procent, men för att nå netto noll behöver vi dessutom ta bort växthusgaser från atmosfären.”

Han förklarar hur processen går till.

”Vi avverkar aldrig skog för att elda upp den, utan får vår råvara från industrins restströmmar i form av trädtoppar, grenar, bark, spån och annat. Den CO2 som släpps ut när vi skapar bioenergi hade ändå till slut hamnat i atmosfären om resterna fått ligga kvar i skogen och förmultna. Skillnaden är att vi nu nyttiggör skogsresternas energiinnehåll och på så sätt kan undvika fossila bränslen för att producera värme och el till stockholmarna.”

Som olja − fast tvärtom

Men enligt Erik Rylander räcker det alltså inte. En intilliggande BECCS-anläggning ska vid en eventuell driftstart 2028 kunna suga in förbränningens CO2-utsläpp och förvätska det. Därefter transporteras koldioxiden med fartyg till någon av lagringssajterna i Nordsjöområdet och pressas ner i berggrunden – inte sällan mer än 1 000 meter under havsbotten.

”Man kan säga att inspirationen kommer från utvinning av naturgas – fast man gör precis tvärtom.”

För Stockholm Exergi är projektet det största hittills i bolagets 170-åriga historia.

”Det kommer vara en mångmiljardsatsning”, säger Erik Rylander.

”Vi har redan spenderat 60 000 ingenjörstimmar på design och teknik. Vi har sökt och fått miljötillstånd efter en mycket omfattande och detaljerad process med berörda myndigheter. Eftersom det här aldrig gjorts tidigare i Sverige har vi behövt utveckla processen tillsammans. Det har helt enkelt inte funnits några tydliga regelverk för tillståndsgivning för anläggningar som producerar negativa utsläpp tidigare.”

Finansieringen i tre delar

För Erik Rylander är det viktigt att betona att kostnaden för anläggningen inte ska bäras av fjärrvärmekunderna. Däremot finns det i dagsläget tre potentiella finansieringsben.

1. Bidrag

BECCS-projektet var ett av sju klimatprojekt som i stor konkurrens inom hela EU mottog stöd på 1,8 miljarder kronor från EU:s innovationsfond 2022, vilket blev ett viktigt erkännande av projektet.

2. Intäkter

Affärsmodellen är att kunna sälja minusutsläpp på marknaden till företag som vill nå netto noll. En viktig fjäder i hatten är avtalet med Microsoft som köper 3,3 miljoner ton över tio års tid.

”Den här marknaden är fortsatt omogen och frivillig,” påpekar Erik Rylander.

”Vi är övertygade om att det kommer bli obligatoriskt för företag med utsläpp att också köpa minusutsläpp i framtiden.”

3. Subventioner

Projektet behöver stöd från svenska staten för att kunna subventionera marknadspriset för minusutsläpp. Och det finns redan 36 öronmärkta miljarder för att stödja svenska BECCS-projekt mellan 2026-2046.

”Det kommer ske med omvänd auktion – att de mest kostnadseffektiva projekten kommer vinna. Där hoppas vi kunna vara riktigt konkurrenskraftiga.”

För att anläggningen ska kunna vara igång enligt plan år 2028 behöver Stockholm Exergi fatta ett slutgiltigt investeringsbeslut redan mot slutet av 2024. Så det är bråttom att få ihop de olika pusselbitarna.

”Den stora utmaningen är förstås att få ihop finansieringen. Samtidigt är det här bara första steget i vår satsning på minusutsläpp. Avsikten är att kunna implementera CCS även på våra avfallsanläggningar så att vi kan erbjuda kommunerna i Stockholmsområdet en klimatneutral avfallsbehandlingstjänst.”

Erik Rylander är tydlig med vikten av att processen tar fart.

”Det är vetenskapligt fastställt att koldioxidinfångning kommer behövas för att klimatmålen ska kunna nås. Utmaningarna med att få denna nya industri på plats är stora och för att lyckas måste stat och näringsliv göra förflyttningen tillsammans,” avslutar han.