Historiskt svårt att rekrytera personal i Norrbotten

I en ny rapport från Arbetsförmedlingen går att utläsa att näringslivet i nästan alla län, förutom i Kalmar, har historiskt svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Jag har de senaste tio åren arbetat i eller nära kommuner med utbildningsfrågor, där min erfarenhet är att det finns ett stort intresse för att försöka lösa kompetensbristen hos många politiker och tjänstemän på lokal och regional nivå. På samma sätt som många engagerade företag och branscher involverar sig och tar ett stort ansvar i frågan. Även om det finns goda exempel på samverkan så finns även andra exempel, där det blivit för mycket snack men för lite verkstad eller att man träffats på fel grunder.

Många företag upplever att det är komplicerat att hitta in i en kommun och att det kan vara oklart med vem man ska prata med som ansvarar för utbildningarna. Å andra sidan upplever kommuner att de inte alltid får prata med rätt personer i arbetslivet som leder till att det kan vara svårt att förstå de faktiska kompetensbehoven. För att komma till rätta med kompetensbristen är det grundläggande att det finns en samsyn om problembilden.

Därför är det viktigt att sätta ihop rätt individer från utbildare och företag på relevanta mötesplatser som leder till resultat för båda parter. I dag startar företag egna utbildningar för att man har gett upp det reguljära utbildningsystemet som många individer söker till. Samtidigt som utbildningsanordnare arbetar för att hålla i gång eller starta nya utbildningar mot arbetslivets behov som för få individer söker, här tror jag att det finns mer att göra.

Förutom att arbetslösheten påverkar den enskilda individen, hämmar rekryteringssvårigheterna de enskilda företagens möjlighet att växa och utvecklas. Det i sin tur påverkar Sveriges möjligheter att möta stora utmaningar kopplat till bland annat klimat, energi, demografi, hälsa och utbildning. Ett momentum som inte är positivt för någon – individen, företagen eller samhället. Och tyvärr är vi nu i ett läge där det i princip behövs mer av allt inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken.

Inom arbetsmarknadspolitiken vill Svenskt Näringsliv på nationell nivå se en arbetsmarknadsreform med ett batteri av åtgärder så att fler kan komma ut i arbete. Vi har också presenterat flera förslag för mer effektiva arbetsmarknadsutbildningar.

När det gäller utbildningspolitiken behöver företag och branscher framför allt vara med mer före, under och efter utbildningen. Detta för att säkerställa utbildningarnas attraktivitet, kvalitet och individernas anställningsbarhet. En mer systematisk samverkan i exempelvis relevanta regionala och lokala branschråd kan i sin tur bidra till ökad tillit och bättre matchning mot arbetsmarknadens behov.

Behovet av utbildning behöver även mötas med finansiering av utbildningsplatser från politiken. Här måste regeringen våga göra rätt från början och satsa på utbildningsplatser i yrkeshögskolan och i kommunala yrkesutbildningar för vuxna (yrkesvux). Det är dessvärre ofta för sent att skjuta till medel i vårändringsbudgeten då det är svårt för utbildningsanordnare att få i gång utbildningar och använda alla medel sent in på budgetåret.

Och det behöver vara lätt för yrkesverksamma att ställa om och yrkesväxla. Här finns en unik möjlighet med det nya omställningsstudiestödet som trädde i kraft i höstas. Här måste CSN få förutsättningar för att möta det stora intresset av studier som synts i ansökningsomgångarna. Det är inte ok att två av nästan tre miljarder riskerar att brinna inne nästa år på grund av administrationsproblem. Ska stödet nå sin fulla potential behöver det också finnas utbildningar som möter arbetsmarknadens behov.

Det tar tyvärr tid att vända en trend då det behövs flera olika åtgärder men varje steg som tas är viktiga för att komma till rätta med rekryteringproblematiken och arbetslösheten. Insatserna som vi vill se ovan är några exempel på ”mer av allt”. Vi kommer fortsätta ha mycket fokus på frågorna framåt, bland annat genom Näringslivets skolform, att ta fram ny omställningsindikator och rekryteringsenkät.

Allt i syfte för att stärka kompetensförsörjningen till näringslivet genom att skapa ett bredare utbildningsutbud och en bättre matchning på arbetsmarknaden.