Kompetensförsörjning stor utmaning för Nyhléns Hugosons 

Nyhléns Hugosons har sitt huvudkontor i Luleå i Norrbotten, men verksamhet också i Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Företaget, som vid sidan om kött- och charkprodukter också tillverkar färdigmat och potatisprodukter, har omkring 300 anställda, varav den stora majoriteten arbetar i produktionen.

Under pandemiåren gick det väldigt bra för företaget, berättar vd Magnus Nilsson. En ökad förståelse för det svenska jordbrukets betydelse och vikten av svensk självförsörjningsgrad samt intresse för närproducerade produkter gjorde att konsumenter i högre utsträckning valde att betala lite mer för maten.

– Många konsumenter fick upp ögonen för hur skört systemet är och valde därför att köpa svenska och lokala produkter. Under det tuffare ekonomiska läget med hög inflation och stigande räntor har vi tyvärr kunnat se hur konsumenter i högre utsträckning väljer att köpa varor med lågt pris eller på kampanj, samt handelns egna varumärken som ofta har ett lägre pris, säger han.

Den hårt reglerade svenska djurhållningen i kombination med omkostnader för medarbetare gör de svenska produkterna dyrare än utländska motsvarigheter.

– Vi vet att våra konsumenteter uppskattar att djuren haft ett bra liv med god djuromsorg och att antibiotikaanvändningen är låg. Men det är också faktorer som ökar kostnaden, vilket gör att många tvingas prioritera i tuffa tider.

Svårt att hitta medarbetare

De huvudsakliga yrkesgrupperna i företaget är slaktare, styckare och livsmedelsarbetare. Magnus Nilsson berättar att det inte finns tillräckligt med utbildningar för dessa yrkeskategorier, vilket gör att företaget själva får utbilda medarbetarna.

– Det är svårt att hitta personer som kan någonting alls om kött eller styckning, vilket gör att vi får försöka hitta personer med andra bakgrunder. Dels genom att utbilda personer som har rätt inställning och vilja att lära sig, dels genom att försöka rekrytera de som flyttat till Sverige och vill in på arbetsmarknaden samt via inhyrd arbetskraft.

Han berättar att de nya reglerna för arbetskraftsinvandring, där regeringen vill höja lönegolvet till 100 procent av medianlönen, ställer till problem för företaget.

– En hel del av den inhyrda arbetskraften kommer från andra EU-länder, däribland Polen, Litauen och Rumänien. Men på grund av svårigheten att hitta medarbetare får vår samarbetspartner också söka utanför Europa. Problemet är att det lönegolv som finns i arbetskraftsinvandringsreglerna ligger en bra bit över lönerna i Livsmedelsföretagens avtal. Det får till följd att medarbetare som rekryteras utanför EU skulle tjäna mer än våra svenska medarbetare eller personer från andra EU-länder som jobbar hos oss. Det går varken att försvara moraliskt eller ekonomiskt, säger han.

Utöver de ovan nämnda yrkesgrupperna är Nyhléns Hugosons beroende av att löpande rekrytera lastbilschaufförer och personer som kan serva maskiner och andra tekniska lösningar som används i produktionen.  

– När det gäller dessa grupper är det också jättesvårt. Dels är arbetslöshet i norra Sverige extremt låg och dessa personer anställs ofta av industrin som har ett annat löneläge än livsmedelsindustrin.  

Enligt Magnus Nilsson arbetar företaget målmedvetet och långsiktigt för att försöka få medarbetarna att trivas i företaget.

– Våra anställda är vår viktigaste resurs och vi gör därför vad vi kan för att de ska trivas hos oss. En annan viktig faktor som vi gläds åt är att det finns ett intresse att jobba för en regional matproducent med en tydlig identitet, som värnar om det lokala mathantverket tillsammans med våra norrländska bönder

– Kompetensbristen är ett jätteproblem för många branscher i norra Sverige. Företagen kan göra sitt bästa för att locka till sig medarbetare, men det måste också finnas personer att anställa. Här har politiken en viktig uppgift att hitta nya och bättre lösningar, avslutar Magnus Nilsson.