52 miljarder skäl att välja rätt utbildning från början

Behovet av att höja pensionsåldern och i syfte att förlänga arbetslivet diskuteras vanligtvis som en av de viktigaste åtgärderna för att klara samhällsekonomin. Lika, om inte än mer betydelsefullt, vore att se till när själva inträdet på arbetsmarknaden sker och den totala tiden en person arbetar under sin livstid. 52 miljarder i ökad BNP, det skulle exempelvis vara effekten av personer med tre års högskoleutbildning etablerat sig två år tidigare på arbetsmarknaden än idag. Det ökar såväl de offentliga finanserna med 21 miljarder, som den enskildes livsinkomst och pension med en halv miljon respektive 1200 kronor per månad. Det finns således goda argument både för samhället och för den enskilde studenten att snabbare komma ut i arbete.

Studietiden i Sverige är i genomsnitt sex år. Etableringsåldern, alltså när 75% av en årskull förvärvsarbetar, uppskattas idag till 30,5 år. Det är betydligt högre än i början på 1990-talet. Anledning till den höga etableringsåldern är dels att vi påbörjar studier allt senare, men också att vi tar lång tid på oss att avsluta studierna. En annan viktig orsak till att vi börjar arbeta allt senare är att allt fler väljer att läsa vidare efter gymnasiet. Antalet studenter har fördubblats från drygt 200 000 i början på 1990-talet, till drygt 400 000 idag. Naturligtvis är det en god utveckling, men som också får konsekvenser som bör tas i beaktning.

Expansionen av den högre utbildningen har skett i en takt och på ett sätt som medfört att kvaliteten i utbildningen inte alltid följt med. Bristen på konkurrens och låga antagningskrav har fört med sig fler elever med sämre förkunskaper och som tyvärr ibland saknar förutsättningar för att klara sina studier. Många tenderar att välja utbildning med inställningen att intresse och möjligheten att bli antagen är överordnad utbildningens utfall. Utbudet av utbildningar i Sverige styrs av studenters efterfrågan – inte arbetsmarknadens behov av kompetens. Kanske hade fler valt en kortare utbildning om de haft bättre information och i högre grad sett sin utbildning som en investering?

Det finns positiva effekter av att ta ett eller flera år för att arbeta innan fortsatta studier. Förhoppningsvis utvecklas individen och får kunskap, erfarenhet samt förståelse för arbetslivet, olika yrken och branscher. Men tiden får inte bli för lång. I genomsnitt är vi svenskar idag 24 år när vi påbörjar en högskoleutbildning. Det gör oss hela två år äldre än OECD-snittet. Dessutom läser vi ofta längre utbildningar än många andra länder. Studierna är i många fall för långa, poängproduktionen låg, avhoppsfrekvensen hög och etableringen på arbetsmarknaden för sen. En ekvation vi måste göra något åt och det nu.

Många av problemen är kända, men trots det har vi låtit utvecklingen fortgå. Kanske borde Sverige sätta upp ett mål om att sänka etableringsåldern för högskoleutbildade med två år, till nivåer i enlighet med Norge och Danmark. Det finns verktyg för att sänka etableringsåldern och stärka såväl samhällets som den enskilde individens ekonomi. Genom att ställa högre prestationskrav, införa inträdesprov inom fler utbildningar samt generellt öka effektiviteten i hela utbildningssystemet.

Värdet av att fler etablerar sig två år tidigare än idag är 52 miljarder i ökad BNP och en förstärkning av de offentliga finanserna med 21 miljarder. Samtidigt ökar den enskildes livsinkomst med en halv miljon kronor och pensionen med 1200 kronor per månad. Att fler snabbar på studierna är därför ett såväl egenintresse för studenterna som allmänintresse för omgivande samhälle. Detta perspektiv borde finnas med i fler diskussioner om framtidens utbildningsystem, arbetsmarknad och pensionssystem.