Länsstyrelsens uppdrag är att fungera som regeringens företrädare i länen och främja länets utveckling och samordna olika samhällsintressen. Lyckas Länsstyrelsen med sitt uppdrag? Svenskt Näringsliv i Västra Götalands län har intervjuat LRF:s regionchef Robert Larsson.
Företagen verkar vara mindre nöjda enligt Tillväxtverkets undersökning ”Företagens villkor och verklighet” som gjordes i fjol. Den visade att Länsstyrelsen till och med var den myndighet företagen i Sverige var minst nöjda med och att missnöjet är särskilt stort i Västra Götalands län där andelen företag som upplevde kontakten med Länsstyrelsen som ”bra” är lägre än snittet i landet.
Robert Larsson menar att det beror på att Länsstyrelsens avvägandefunktion mellan ibland motstridiga intressen inte fungerar, vilket blir ett trovärdighetsproblem.
— Effekten blir en myndighetsutövning som karakteriseras av mycket långt dragna snäva enskilda intressen, många gånger i direkt strid med ambitioner som uttrycks på andra håll inom samma Länsstyrelse, tillägger han.
När Svenskt Näringsliv i Västra Götalands län i våras undersökte länets företagares syn på myndigheten gav de den ett betyg på 2,68 för dess service och ett betyg på 2,69 för dess tillämpning av lagar och regler- ett snittbetyg under 3 som står för ”godtagbar”. Mer än vart fjärde företagare i länet ansåg också att Länsstyrelsen påverkar tillväxten i sin kommun negativt.
Vad gäller tillväxten tycker Robert Larsson att ”Länsstyrelsen är alldeles uppenbart en hämmande kraft på utvecklingen och tillväxten på landsbygden”. Detta för att de framförallt inte agerar utifrån sitt främjandeuppdrag utan utifrån ett kontrollperspektiv. Frågor som berör tillväxt och utveckling möts inte med frågor kring hur det ska kunna genomföras utan med frågor kring om det trots allt inte är otillåtet, tycker han.
— Ett exempel är strandskyddslagstiftningen som snarare är en förbudslag som sätter ribban för utveckling i strandnära läge högt och som innebär en extra hård inskränkning med det utvidgade strandskyddet om 300 m, säger Robert Larsson.
— Ett annat exempel är frilufts- och miljöskyddsmål som ofta inskränker på äganderätten. Där är det viktigt med insikten att situationen inte är svart-vit och med dialog, säger Robert Larsson.
Han lyfter också de rättsfall som prövat olika intrång och frustrationen som spridit sig även till de som inte direkt är berörda.
En del av medlemmarna i LRF vittnar om att myndigheten inte på något sätt vill hjälpa till för att företagaren ska göra rätt från början, utan hänvisas till överklagan av beslut vid missnöje, lyfter han.
Vad är det som måste åtgärdas för att Länsstyrelsens myndighetsutövning förbättras?
Robert Larsson menar att det först och främst handlar om ett perspektivskifte: från kontroll till främjande. Samordningen mellan enheter och ambitioner måste också förbättras och förenas.
— Sist men inte minst bör man fråga sig och styrningen av Länsstyrelsen bör förändras, då det idag bara är upp till de själva och domstolarna att avgöra om deras agerande är i linje med gällande lagstiftning. Detta kräver att företagaren orkar och har råd att driva ärendena dit, avslutar Robert Larsson.