Sverige behöver en politik för att få fler unga, växande företag som kan utmana de existerande företagen. Det är nämligen i de unga företagen som jobben skapas, visar en ny rapport.
Sverige fortsätter att halka ned på OECD:s välståndslista. För 50 år sedan låg vi på plats fyra. Idag är det plats tolv som gäller.
På ett seminarium som Svenskt Näringsliv nyligen arrangerade diskuterades hur Sverige kan bli mer konkurrenskraftigt och börja klättra på välståndslistan igen.
En nyckelfråga i det sammanhanget är behovet av att det startas livskraftiga företag som kan ge jobb och tillväxt.
Men frågan är vilken typ av företag är det som driver den utvecklingen?
I en ny rapport som presenterades på seminariet har rapportförfattarna valt att fokusera på betydelsen av unga växande företag.
– Vi har velat svara på vilken typ av företag det är som bidrar med jobb och tillväxt. Är det åldern eller storleken som spelar roll, sa Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven Olov Daunfeldt.
Ofta har fokus legat på snabbväxande företag – så kallade gasellföretag. Men det finns en fara med det, konstaterade han.
– Den typen av företag tenderar att vara ”one hit wonders”. De växer snabbt en period men bidrar inte i längden till tillväxt och jobb. Därför behöver vi flera unga växande företag som kan utmana de existerande företagen. Det skapar en kreativ miljö som stimulerar tillväxt. Det är viktigt att politiken främjar den typen av företag, fortsatte Sven Olov Daunfeldt.
Sedan i början av 2000-talet har det skapats cirka 800 000 nya jobb i Sverige, uppgav Johan Karlson, kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv och en av rapportförfattarna.
– Det är de unga företagen som har varit verksamma i mindre än tio år, som skapar flest jobb, och majoriteten av dem skapades av företag som var yngre än fem år.
Tyvärr är dock trenden för den här typen av företag negativ.
– Vi ser en sämre tillväxt av nya växande företag i både Europa och USA, samtidigt som de äldre företagen är kvar. Det hämmar den viktiga process av ”kreativ förstörelse” där nya företag utmanar de gamla och därmed skapar tillväxt.
De företag som startas idag anställer också färre personer, kunde Johan Karlsson visa.
– Medeltalet anställda har halverats under den här perioden och andelen företag med minst en anställd har sjunkit med 20 procent.
Den största faktorn som hämmar tillväxten av nya företag är kompetensbristen. Företagen får idag helt enkelt inte tag på de medarbetare som de behöver. Det var seminariedeltagarna ense om.
– Här måste det skapas tätare kontakter mellan skolan och arbetslivet. Det är också viktigt med ett större branschinflytande på gymnasieskolorna och att stärka tillgången på yrkesutbildningar för vuxna, sa Martin Andersson, professor i industriell ekonomi vid Blekinge tekniska högskola, som är en av rapportförfattarna.
Sven Olov Daunfeldt menade att det var ett underbetyg för Sverige.
– Jag tycker att det är alarmerande att företagen inte kan hitta den kompetens de behöver. Det visar att vi har ett utbildningssystem som inte levererar det näringslivet efterfrågar och att vi stänger ute utländsk kompetens samtidigt som utanförskapet växer.
Kompetensbristen var också ett tema på den efterföljande paneldiskussionen där ett antal politiker och ekonomer var inbjudna.
– Den största flaskhalsen idag är rätt utbildad arbetskraft och så kommer det att vara under en lång tid, sa Björn Wiechel, riksdagsledamot för Socialdemokraterna.
Fredrik Söderqvist, nationalekonom på LO, framhöll vikten av att regeringen ger större resurser till de myndigheter som administrerar omskolningsstödet.
– Det finns ett enormt intresse för omskolningsstödet och vi på LO är förvånade att det är så många arbetare som söker. Sedan får man inte stödet och vi menar att regeringen måste dimensionera våra statliga myndigheter rätt så att man klarar av att sköta det här.
– Försämrad A-kassa kan också påverka hur snabbt man byter jobb om man känner att man tappar en trygghet. Det kan bidra till att man vågar flytta eller satsa på ett nytt jobb, fortsatte han.
Ida Drougge, riksdagsledamot för Moderaterna, menade att det snabbaste som politiken kan göra är att se över de krav som finns på de människor som idag inte har ett arbete.
– Har du den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden så ska du arbeta, och om du inte har den, så ska du utbilda dig till ett arbete som efterfrågas. Idag vet vi att en tredjedel av de platser som finns på olika yrkesutbildningar, som är finansierade och för branscher där det råder brist, står tomma, sa hon.
Politik och investeringar för ökat välståndReformer för fler i arbete