Sverige behöver en ny forskningspolitik som svarar upp mot en ny och osäkrare omvärld, skriver Mia Bernhardsen, avdelningschef kompetensförsörjning, och Emil Görnerup, forskningspolitisk expert.
Det försämrade säkerhetsläget i världen måste få effekter på hur lärosätena hanterar sin inre säkerhet. Regler kring vilken behörighet studenter och forskare har, såväl till material som till laboratorium, behöver stramas upp. Det är också allvarligt om samarbete mellan företag och lärosäten inte kommer till stånd eller tvingas avbrytas på grund av oro kring lärosätenas säkerhetsrutiner.
Den delrapport som UHR, Vetenskapsrådet och Vinnova presenterat kring ansvarsfull internationalisering är ett steg i rätt riktning. I rapporten föreslås riktlinjer på tre nivåer: policy, nationella riktlinjer och riktlinjer särskilt utformade för den egna verksamheten.
Det finns ett stort behov av tydliga riktlinjer på alla dessa nivåer. Området är komplext och berör säkerhet ur fler aspekter.
Även på EU-nivå rör det på sig. Tidigare i år presenterade EU-kommissionen rådsrekommendation om forskningssäkerhet inom ramen för ekonomisk säkerhet. EU tittar också på hur teknik med så kallad dubbel användning ska hanteras i nästa ramprogram för forskning. Arbetet med de svenska riktlinjerna bör koordineras med EU:s riktlinjer
Sverige behöver en ny forskningspolitik som svarar upp mot en ny och osäkrare omvärld. Regeringens arbete och uppdrag till myndigheterna är därför viktigt och vi ser fram emot de förslag som kommer att presenteras i slutrapporten i höst.
Högskola och universitet