Antalet elever på yrkesprogrammen måste öka snabbare

Idag veckan släppte Skolverket statistik över söktrycket till gymnasieskolans nationella program läsåret 2024/25. För andra året i rad ökar andelen elever som söker till yrkesprogram. Det är bra, men ökningen är för liten, 0,6 procentenheter, och från en för låg nivå.

Det var 131 000 elever som sökte till ett nationellt program det här läsåret. 62,2 procent sökte ett högskoleförberedande program och 37,8 procent sökte ett yrkesprogram.

Ekonomiprogrammet är fortfarande det vanligaste förstahandsvalet för eleverna och andelen sökande fortsätter att öka jämfört med tidigare år. Samhällsvetenskapsprogrammet är det näst vanligaste förstahandsvalet. Det är ett problem att 37 procent av alla elever som sökte till nationella gymnasieprogram sökte till ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen. Det är också bekymmersamt att andelen sökande till teknikprogrammet minskar och andelen sökande till naturvetenskapsprogrammet ligger kvar på samma nivå som förra året.

Bland yrkesprogrammen var el- och energiprogrammet följt av fordons- och transportprogrammet de vanligaste förstahandsvalen. Försäljning- och serviceprogrammet hade den största ökningen av andelen sökande medan det har minskat mest till bygg- och anläggningsprogrammet. Trots att antalet elever på bygg- och anläggningsprogrammet skulle behöva öka kraftigt.

Söktrycket till programmen är en sak, men alla som söker kommer inte in. Var fjärde elev som sökte ett yrkesprogram var inte behörig till det. Det är alldeles för många elever som inte blir behöriga till nationella gymnasieprogram och resultaten i grundskolan måste öka kraftigt. Alla elever kommer heller inte ut gymnasiet med examen. Det är bara 80 procent av eleverna som tar examen på tre år. Dagens låga resultat i grundskolan och den svaga genomströmningen i gymnasiet ställer till stora problem för näringslivets kompetensförsörjning och för ungdomarna att kunna skaffa sig ett jobb.

Förutom att öka kvaliteten i grundskolan visar siffrorna över hur eleverna söker till gymnasiet tydligt att mer behöver göras. En del saker är på gång. Från och med 2025 är det inte bara elevernas önskemål utan också arbetsmarknadens behov som ska ligga till grund för hur huvudmännen dimensionerar utbildningsplatserna. En välkommen och viktig reform, men det är mycket jobb som återstår i implementeringen av reformen så att den faktiskt får effekt.

Med branschernas engagemang ökar både kvalitet, relevans och attraktionskraft för yrkesutbildningarna. Genom bland annat olika former av certifierings- och collegekoncept tar branscherna ett stort ansvar. För komma till rätta med många av de problem vi ser i gymnasieskolan idag måste branscherna också få ett ökat formellt inflytande över yrkesprogrammen.

Gymnasial yrkesutbildning är den kompetensnivå som flest företag efterfrågar mest. För att möta arbetsmarknadens behov behöver 40 procent av en årskull ta examen från ett yrkesprogram. Vi saknar nästan 20 000 elever på yrkesprogrammen, varje år.