Äntligen fler elever på yrkesprogrammen

Av eleverna på nationella program läsåret 2023/24 läser 33 procent på ett yrkesprogram, visar statistiken (Fler elever läser ett yrkesprogram i gymnasieskolan - Skolverket). Men med tanke på att vi skulle behöva att 40 procent av en årskull tar examen så är det många som saknas. Närmare bestämt runt 20 000 elever, varje år.

Det är inte bara bristen på yrkesprogramselever som är ett problem. Teknikprogrammet har den största minskningen med 8 procent färre elever i skolår 1 jämfört med föregående läsår. Ska vi få fler ingenjörer i framtiden, något som verkligen kommer behövas, måste vi också få fler elever på teknikprogrammet.

För yrkesprogrammen har det sannolikt haft betydelse att den grundläggande högskolebehörigheten nu kan väljas bort i stället för att väljas till. Det gör att programmen upplevs mindre smala och enklare att välja även om man inte vet exakt vad det är man vill göra i framtiden. Det visar också att reformer har betydelse och det behövs fler bra reformer för att förbättra gymnasieskolan framöver.

Särskilt behövs reformer kring branschernas makt och inflytande över yrkesprogrammens innehåll och struktur. Ett ökat inflytande skulle öka både attraktionskraften och kvaliteten. Något som i sammanhanget är positivt är att från och med 2025 ska gymnasiala utbildningar dimensioneras också utifrån arbetsmarknadens behov. Det ska leda till att många av yrkesprogrammen får fler elever.

Sen handlar det ju inte bara om antalet elever, utan också vad de presterar i skolan och vad de gör efter examen. I Svenskt Näringslivs gymnasiepejlsrapport redovisar vi resultat för gymnasieskolan som helhet och för respektive program. Även vad eleverna gör efter skolan. Positivt är att 6 av 10 från fordon- och transportprogrammet och bygg- och anläggningsprogrammet är etablerade på arbetsmarknaden ett år efter examen. Mer problematiskt är att det enbart är 36 procent av eleverna med examen från samhällsvetenskapliga programmet som studerar på högskola ett år efter examen, från ekonomiprogrammet är det 35 procent av eleverna som är i högskolestudier ett år efter examen. Nyligen fattade regeringen beslut om nya examensmål för de nationella gymnasieprogrammen, ett arbete där vi gärna hade sett att branscherna hade varit väsentligt mer involverade.

Generellt sett behöver resultaten i gymnasiet förbättras. Fler måste ta examen och bli bättre rustade för jobb och fortsatta studier. Att det bara är 80 procent av eleverna som klarar av sin utbildning på utsatt tid skapar ytterligare problem för arbetsmarknaden.

Men även om många reformer återstår att sjösättas är det mycket positivt att andelen elever på yrkesprogrammen ökar för första gången på 10 år.