Så kan svenska elever bli bättre på matematik

PISA-resultaten har sedan de presenterades i december omdebatterats, stötts och blötts. En del hävdar att svensk skola är i kris, andra poängterar att Sverige trots fallet klarar sig relativt väl jämfört med andra länder.

Enligt PISA-undersökningen presterar svenska 15-åringar 21 poäng sämre i matematik 2022 jämfört med 2018 och i läsförståelse är försämringen 19 poäng. Jämfört med det som ofta benämns som det stora katastrofåret – 2012 – ligger eleverna på ungefär samma nivå.

Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren vid Institutet för Näringslivsforskning har analyserat siffrorna på djupet och konstaterar att resultatet är komplext. En viktig förklaring till tappet är pandemin, men också att Sverige har haft en stor invandring över en längre tid. I en tidigare intervju i TN berättar han om just detta.

– Ungefär 20 procent kan direkt förklaras av den förändrade elevsammansättningen under längre tid. Men det är inte så att det förklaras av den invandring vi har haft mellan 2018 och 2022, sa han på ett seminarium då rapporten Vad kan vi lära av PISA 2022? Presenterades.

Kunskapsfall

I sin analys visar han att elever i Sverige klarar sig ganska väl i relativa tal (om man justerar för den långsiktiga invandringen):

– Vi hamnar på en delad femte plats i OECD i relativa tal medan vi var på en delad andra plats 2018. Så vi har halkat efter lite, men det är inget jättefall. Men det är samtidigt uppenbart att vi har sett ett absolut kunskapsfall, säger han.

I rapporten pekar han på ytterligare ett antal faktorer som har betydelse för elevernas prestation i PISA, sådant som rör själva undervisningen. I samband med PISA-provet får eleverna svara på ett antal enkätfrågor om läxor, undervisning, skolk med mera. Det är bland annat utifrån dem som Gabriel Heller Sahlgren kan dra vissa slutsatser.

Analysen visar att en matematikundervisning som bygger på traditionell inlärning med flitig träning till exempel av ekvationer i ett klassrum som präglas av ordning och reda ger positiva resultat i PISA.

– Det är positivt att ha mer traditionell matematik, men tillämpad matematik ger ingen effekt och digitala hjälpmedel på matematiklektionerna har en negativ påverkan på resultaten, säger han.

Han menar dock att man inte ska dra för stora växlar på att digitala hjälpmedel leder till sämre resultat:

– I de andra två ämnena så är relationen positiv och det visar att digitala hjälpmedel kan vara både positiva och negativa, beroende på hur man använder dem och vilka ämnen man använder dem i, säger han.

Läxor ger resultat

Vardagsavknytning i matematikundervisningen samt förseningar och skolk ger också sämre resultat i PISA medan läxor ger en positiv effekt som motsvarar åtta poäng i PISA. Gabriel Heller Sahlgren konstaterar att elever som gör fler läxor i ett ämne jämfört med ett annat presterar bättre i det förstnämnda ämnet. Han har jämfört läxläsning i ämnena matematik och naturvetenskap.

Att den traditionella matematikundervisningen har fått ge vika till förmån för en mer experimentell undervisning förklarar han med en strid mellan olika pedagogiska traditioner:

– Det har varit en trend i flera länder, ända sedan matematikkrigen på 60- och 70-talet, som handlar om vilken slags matematik man ska lära ut. Ska vi hålla på och sitta och traggla ekvationer? Är det värt det? Eller ska man försöka motivera elever genom att sätta ämnet i ett sammanhang, problemlösa och resonera, säger han.

Vill ha nationella mätningar

Josefin Malmqvist, riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson (M), oroas över kunskapstappet i svensk skola:

– Det ligger till grund för många av de reformer som vi nu genomdriver. Vi ser att vi behöver göra mer för att återgå till back to basics i svensk skola. Vi måste ha fokus på kunskap och traditionella undervisningsmetoder, sa hon under seminariet.

Både hon och Gustav Blix, policyexpert kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, anser att PISA-mätningarna blir extra viktiga eftersom det inte finns nationella mätningar:

– Tyvärr har vi varit ganska dåliga på att ta fram egna kvalitets- och kunskapsmätningar. Senaste gången vi gjorde en större nationell utvärdering av svensk skola var för 20 år sedan, sa Gustav Blix.

Elever på friskolor presterar bättre

I Gabriel Heller Sahlgrens rapport jämförs också resultaten mellan friskolor och kommunala skolor. Elever i friskolor presterar 34 poäng bättre än elever i kommunala skolor i PISA 2022. Även efter justeringar av skillnader i elevunderlaget presterar elever på kommunala skolor 20 poäng sämre, vilket ungefär motsvarar inlärningen som sker under ett läsår. Både vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor lyckas ungefär lika bra.

Det går också att dra slutsatsen att kunskapstappet under pandemin hade varit mycket större om det bara hade funnits kommunala skolor:

– Elever i friskolor presterar bättre än elever i kommunala skolor även om man justerar för elevers bakgrund och vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor presterar lika bra. Men skillnaden mellan friskolor och kommunala skolar har ökat, så hela det här fallet som vi ser under pandemin är koncentrerat till kommunala skolor, säger Gabriel Heller Sahlgren.

– Det kan vara så att pandemin har påverkat kommunala skolor mer. Och att friskolor var bättre på att hantera problemen då, men det vet vi inte.

Socialdemokraterna har under lång tid velat stöpa om hela friskolesystemet och brukar så fort det närmar sig ett riksdagsval varna för markandsskolan och ökad segregering. Men även de borgerliga partierna vill göra stora förändringar av valfrihetssystemet.

Linus Sköld, riksdagsledamot och ledamot av utbildningsutskottet (S), anser att elevers utbildning är ett samhällsgemensamt intresse och är kritisk mot att skolsystemet är beroende av vad han kallar en kundorientering:

– Vi har också en olikvärdighet i det här systemet som gör att elever med viss socioekonomisk bakgrund är koncentrerade till vissa skolor och elever med annan socioekonomisk bakgrund är koncentrerade till andra skolor, sa han under seminariet.

– Från Moderaternas sida och från regeringens sida är det viktigt att elever får fortsatt möjlighet att välja skola. Jag tror inte att det är någon lösning att gå tillbaka till tidigt 90-tal då det var området där man hade råd att köpa bostad som styrde vilken skola man fick gå i, sa Josefin Malmqvist under seminariet.

Hon menar samtidigt att Moderaterna inte har värnat friskolereformen tillräckligt mycket, som hon uttrycker det. Konkret innebär det förändringar som att skolpengen ska ses över.

Hon betonar att det finns andra problem i skolan som borde diskuteras mer:

– Debatten om friskolan har fått oproportionerligt mycket syre. Det finns mycket fler saker vi behöver diskutera i svensk skola, som kvalitetsfrågor och lärarförsörjningsfrågor.

– Det jag framför allt vill lyfta är hur vi säkerställer att eleverna kan välja. Då måste vi ha ett system där vi mäter kvalitet i skolan. Från Moderaternas sida skulle vi vilja ge ett nytt uppdrag till Skolinspektionen, där man tar inspiration från Englands Ofsted-modell där skolor rankas efter kvalitet.

Svenskt Näringsliv har i en tidigare rapport diskuterat hur ett system likt Ofsted-modellen kan användas i Sverige.