Så kan högskolans roll för det livslånga lärandet stärkas

Vart femte rekryteringsförsök i de svenska företagen misslyckas ofta på grund av det inte finns kandidater med rätt kompetens. 67 procent tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera personer med en högskoleutbildning. Utmaningarna att hitta rätt kompetens finns i hela landet, i alla branscher och i alla typer av företag.

Det ställer krav på fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma, det så kallade livslånga lärandet. För att yrkesverksamma ska kunna byta arbete och bransch, för arbetslösa att ställa om när arbetsmarknaden svänger och för att näringslivet ska kunna klara sin kompetensförsörjning krävs reformer av utbildningssystemet. 

Därför menar Svenskt Näringsliv att utbildningsutbudet i högskolan måste underlätta näringslivets kompetensförsörjning. Arbetsmarknadens behov måste i högre grad styra kursutbudet. En framgångsfaktor är en god samverkan mellan universitet och högskolor respektive näringslivet avseende utbud och efterfrågan för en bättre matchning. Så att det som näringslivet efterfrågar anpassas i lärosätenas kursutbud.

Under förra året gjorde regeringen särskilda satsningar på högre utbildning. Det var en permanent satsning på utbildningsplatser, en satsning på kurser inom livslångt lärande men också till kortare kurser för korttidspermitterade. Det tycker vi är positivt.

Men vi ville undersöka om lärosätena använt dessa medel till vad de var avsedda till och i vilken utsträckning utbudet anpassats till näringslivets behov. I slutet av januari presenterade vi resultaten och våra policyförslag i en rapport som handlar om hur högskolans roll för det livslånga lärandet kan stärkas.

Sammanfattningsvis kan sägas att de lärosäten som använt medel till permanenta utbildningsplatser och korta kurser i allt väsentligt använt medlen till utbildningsplatser som de var avsedda för. Av de som fick medel. Tio lärosäten uppgav att de inte har fått några medel för korta kurser. De specifika satsningarna på kurser för livslångt lärande har utnyttjats i relativt låg grad.

Få lärosäten (1/3) har gjort särskilda ansträngningar för att inhämta näringslivets perspektiv vid utformningen av program och kurser. Lärosätena anger korta tidsperspektiv som förklaring. Olika typer av samarbete nämns, bland annat samverkan inom KK-stiftelsen Expertkompetens.

Rapporten visar också att när det gäller samverkan avseende näringslivets behov (dimensionering och innehåll) så har lärosätena ett gott samarbete med näringslivet. Formatet och omfattningen varierar dock betydligt. Det finns inte någon tydlig process. Samverkan sker på olika nivåer i lärosätets styrkedja. En majoritet av lärosätena menar att det finns en person/funktion som är övergripande ansvarig för att säkerställa att utbildningsutbudet möter efterfrågan medan mindre än en tredjedel tycker att det inte finns. Många lärosäten vill se ett ökat mer aktivt deltagande från näringslivet. Vad lärosätena framförallt efterfrågar är analyser av de långsiktiga behoven på arbetsmarknaden. Lärosätena önskar företagens behov som utgångspunkt för planeringsarbetet för att möjliggöra ett långsiktigt och strategiskt arbete med näringslivet.

Sammanfattningsvis behöver samverkan bli mycket bättre. Men det är bra att så många lärosäten i undersökningen är positiva till att samverka med näringslivet. Svenskt Näringsliv vill få till stånd bättre samverkansformer med enskilda lärosäten. Allra viktigast är att lärosätena hittar bra former för att diskutera arbetsmarknadens behov med de olika branscherna och direkt med företagen. Näringslivets synpunkter behöver fångas upp och tas omhand på ett systematiskt sätt. Arbetsmarknaden och näringslivets behov måste få ökad betydelse för dimensionering och innehåll i högskoleutbildningarna.

Svenskt Näringsliv har bland annat följande policyförslag för att stärka det livslånga lärandet:

• Anpassa den högre utbildningen efter både studenternas krav och arbetslivets och samhällets behov.
• Premiera universitet och högskolor som åstadkommer en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan av kompetens.
• Gör livslångt lärande till ett eget verksamhetsområde för högskolorna med öronmärkt finansiering och ett anpassat regelverk för att säkerställa ett utbud för fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma.

Högskolans roll för det livslånga lärandet måste stärkas så att företag kan möta de utmaningar men även de möjligheter som förändringar på arbetsmarknaden innebär. Företagen måste också i framtiden vara konkurrenskraftiga och kompetensbrist får inte bli ett tillväxthinder!