Svenskt Näringsliv: Skolinspektionen klarar inte sitt uppdrag

Den höga andelen elever som inte klarar grundskolan eller gymnasiet är ett allvarligt problem för hela samhället. Det spär på kompetensbristen och ökar utanförskapet, där kostnaderna hamnar på löntagarna och företagen. Skolan har, särskilt i utsatta områden, en nyckelroll. En fungerande skola kan vara räddningen för individer som annars riskerar att fångas in i missbruk, arbetslöshet och gängkriminalitet.

En fungerande skolinspektion är av särskild betydelse för elever som inte har stöd av resursstarka föräldrar. Men i dag klarar inte Skolinspektionen sitt uppdrag att motverka förekomsten av svaga skolor.

Svenskt Näringsliv har nyligen låtit konsultföretaget Ramboll genomlysa Skolinspektionens verksamhet. Då framkom bland annat att Skolinspektionen under 2021 gjorde en kvalitetsgranskning av 28 grundskolor som under tio år haft en hög andel elever utan godkända betyg i alla ämnen. I granskningen konstaterades att i princip samtliga huvudmän tidigare hade varit föremål för tillsyn och att skolorna därefter genomfört insatser för att stärka kvalitetsarbetet. Trots detta gick det enligt myndigheten inte att se att andelen elever med godkända betyg långsiktigt ökade i någon av de granskade skolorna.

Riksrevisionen har kritiserat att man i uppföljningen inte kontrollerat att påtalade brister åtgärdas. Enligt senare tids kritik har inspektionen inte agerat tillräckligt kraftfullt mot skolor som uppvisat allvarliga brister. Ännu en kritisk punkt är att Skolinspektionen vid sina kvalitetsgranskningar inte tittar på vilka kunskapsresultat en skola uppnår, utan enbart bedömer om förutsättningar för god kvalitet föreligger.

Skolinspektionens verksamhet måste förbättras. Två förändringar kan ske omgående.

Skolinspektionen måste granska utfall. Vid kvalitetsgranskningar ska det framgå vilka kunskapsresultat som skolorna faktiskt uppnår. De indikatorer som bör användas är främst resultat på nationella prov och betyg. I väntan på en betygsreform samt digitalt eller externt rättade prov är dessa mått inte fullt pålitliga, men bör ändå anses godtagbara – särskilt i kombination med granskning på plats.

Skolinspektionens granskningar måste även vara tydliga och lättillgängliga för föräldrar och elever. Därför bör granskningsrapporterna placeras centralt på Skolinspektionens hemsida. Men det krävs också förändringar i regelverket för inspektionen. Därför behöver en statlig utredning tillsättas. Inspiration bör hämtas från England och Nederländerna.

I England kvalitetsgranskas alla skolor regelbundet och bedömningen av en skola sammanfattas i ett betyg med en flergradig skala. För detta krävs en solid och transparent utvärderingsmodell. Inspektionsmyndigheten Ofsted har inga egna sanktionsmöjligheter, men det sammanfattande betyget kan få stort genomslag på skolans attraktivitet.

Ofsted kan också begära att en skola, som presterar otillräckligt, övertas av annan huvudman. Även i Nederländerna granskas och betygssätts skolorna regelbundet, även om tonvikten i granskningen – liksom i England – är på skolor som bedöms prestera relativt svagt. En skillnad jämfört med England är att den nederländska inspektionsmyndigheten kan påföra sanktioner i form av böter om dess krav på åtgärder inte efterföljs.

Det är av största betydelse att framtidens skolinspektion är tuff mot de skolor som inte håller tillräcklig kvalitet. Kvalitetsgranskningen av skolor i riskzonen är central. Priset för motsatsen är alldeles för högt och betalas av många – eleverna, företagen och Sverige.

Debattartikeln är skriven tillsammans med Anders Morin, konsult med särskilt fokus på välfärdsfrågor.