"Jag tänker på hur politiken kan drabba våra patienter"

Hans Boberg arbetade som distriktsläkare i sin hemort Hoting, när Landstinget började göra stora besparingar som innebar att den lokala glesbygden skulle få minskad närvård. Då bestämde han sig för att starta eget och blev tillsammans med sin dåvarande kompanjon Anders Heimdal den förste att starta en ny privat hälsocentral i jämtländsk glesbygd.

– Landstinget erbjöd inte den sjukvård som jag tycker ska finnas och jag märkte att patienterna kände samma sak, säger han.

Idag finns Nya Närvården förutom i Hoting även i Hammerdal och Strömsund. Tack vare dem finns nu sjukvård där det annars inte skulle finnas någon. Till exempel var vårdcentralen i Hammerdal på väg att lägga ner när Nya Närvården tog över.

– Grannkommunerna är också intresserade. Om ännu fler patienter byter till det privata alternativet blir nästa steg att kanske erbjuda vård närmare även där, säger Hans Boberg.

Att erbjuda närvård i den avfolkade glesbygden, när den kommunala verksamheten drar sig undan låter kanske motsägelsefullt, men på längre sikt går befolkningsutvecklingen i glesbygderna mot ökat sjukvårdsbehov. Samtidigt minskar skatteintäkterna. Idag erbjuder Nya Närvården fast läkarbehandling för hälften av kommunens invånare. Reepaluutredningens förslag om ett vinsttak för välfärdsföretagare skulle drabba Hans Bobergs verksamhet hårt.

– Jag tänker hela tiden på vad politiken kan ha för betydelse för vårt företagande och vad det kan innebära för våra patienter. Om ett knappt år är det valår och det är oklart vad det kommer att innebära för hälften av befolkningen som faktiskt går till privat sjukvård, säger han.

Omsättningen för Nya Närvården ökade under de fyra första åren med mer än 3,5 gånger – från 10 miljoner första året till 36 miljoner kronor i fjol. Idag har bolaget totalt 24 anställda.

– Det går bra för oss, vi återinvesterar överskottet och nyanställer. Till skillnad från den offentliga vården i kommunen så erbjuder vi fast bemanning. Patienterna väljer oss, det är politikerna som motarbetar oss, säger han.

Han menar att de privata välfärdsalternativens plus i bokföringen framställs som något negativt, när det egentligen borde vara tvärt om.

– Offentliga verksamheter kan ju ligga på underskott i flera år, där är det är ingen som tar ansvar. Jag skulle känna mig otrygg som anställd i ett företag som låg på marginalen. Den enskilt största patientsäkerhetsrisken i sjukvården är att inte kunna erbjuda fast bemanning. Men till skillnad mot Regionens primärvård så gör vi det – och ändå är det vi som ifrågasätts.

Läs mer om vinster i välfärden