”Reepalu-utredningen har redan kollapsat”

– Kvalitet leder också till vinst, säger skolans grundare Barbara Bergström.

När Barbara Bergström arbetade som lärare drömde hon om en annan sorts skola, med disciplin och ordning i fokus.

– Jag hade sett nog av dåligt ledarskap i den kommunala skola där jag arbetade och visste vad som måste göras annorlunda. Något annat jag visste var också att det var omöjligt att genomföra mina idéer inom den kommunala ramen; enda möjligheten var att starta eget, säger hon.

Friskolereformen 1992 gav henne chansen, och hon tog den. Idag är Internationella Engelska skolan en koncern med 21 500 elever i 29 grundskolor över hela landet och ett gymnasium på Södermalm i Stockholm. Och 120 000 elever står på kö. Och planen är att fortsätta expandera - hösten 2017 planerar de fyra nya skolor – i Landskrona, Helsingborg, Årsta och Södertälje. IES anklagas ibland för att mest locka till sig ”elitelever”, som förklaring till de höga resultaten. Men det vänder sig Barbara Bergström emot.

– Skolan är en ”elitskola” bara i den meningen att vi tydligt visar våra elever att de kan uppnå stora saker om de arbetar hårt, studerar med fokus och visar god karaktär i hur de uppträder. Våra skolor är inriktade på kunskap, och vi ser skolan som en arbetsplats där det måste råda sådan ordning att lärare kan undervisa och elever lära, säger hon.

IES har etablerat flera skolor i områden som räknats som problemområden. Det är där Barbara Bergström ser största potentialen för förändring och hon vill helst att det ska finnas elever från olika bakgrunder och samhällsklasser på samma skola.

– De flesta av våra skolor ligger i områden som brukar betecknas som ”mindre privilegierade”. Alla våra åtta grundskolor i Stockholms stad ligger i sådana stadsdelar, de senaste i Skärholmen, Telefonplan, Kista, Älvsjö och Årsta. Vi har ingen rätt att selektera elever. Vi har en dubbelt så hög andel elever med utländsk bakgrund som snittet för svenska skolor, säger hon.

Idag omsätter Internationella Engelska skolan två miljarder kronor och börsnoterades i september i år. I debatten om vinster i välfärden ifrågasätts att skolor drivs som företag, av oro för att kvaliteten ska bli lidande när vinst är inblandat.

– Kvalitet leder också till vinst! I ett system med skolpeng skapas överskott framförallt genom att vi kan fylla klasserna. Skolpengen för de sista två eleverna i en full klass är hög jämförd med marginalkostnaden för samma elever, säger Barbara Bergström.

Eftersom en genomsnittlig IES-skola har 700 elever, tre gånger så många som för andra skolhuvudmän, blir de administrativa kostnaderna per elev lägre och dyra salar och liknande kan utnyttjas till max.

– Av det överskott vi har lyckats skapa under de senaste tre åren har 168 miljoner kronor gått till investeringar i skolorna, 78 miljoner i bolagsskatt till staten, 0 kronor som utdelning till ägarna. De starka finanserna gör det möjligt för oss att expandera och med god marginal möta alla våra åtaganden, och det är en trygghet för föräldrar och elever.

Men om Reepalu-utredningens förslag om vinstbegränsning för företag inom välfärdssektorn skulle bli verklighet, så skulle Internationella Engelska Skolan påverkas i hög grad. Men Barbara Bergström är inte särskilt orolig; hon tror nämligen att förslaget vore omöjligt att genomföra i praktiken.

– Från vad jag kan se, har Reepalu-utredningen redan kollapsat. Redan efter en veckas offentlig debatt kring den skiss som läckte ut, stod det klart att förslaget – oavsett dess exakta procentsatser – är omöjligt och troligen olagligt utan full ersättning från staten.

– Att reglera rörelseresultat för företag vore detsamma som att förbjuda existensen av företag. Det skulle få vida konsekvenser för hela det svenska näringslivet och för marknadsekonomin som system. Jag kan inte föreställa mig att svensk socialdemokrati skulle vilja ta dessa konsekvenser, när det kommer till kritan. Stefan Löfven skulle också tappa allt återstående förtroende i näringslivet.

Läs mer om vinster i välfärden