Bättre resultat i friskolor än kommunala skolor

Den svenska skoldebatten har hettat till under det senaste halvåret. Den har dock nästan uteslutande fokuserat på friskolorna och ekonomin hos de fristående skolorna. Inte sällan får friskolorna bära skulden för fallande skolresultat i Sverige. Däremot hamnar diskussionen om skolans kärnverksamhet, kvaliteten på undervisningen och kunskapsresultaten i skymundan när debatten blir polariserad.

Nu visar en ny undersökning från Svenskt Näringsliv att elever i fristående skolor presterar bättre resultat än de elever som går i kommunala skolor. Skillnaderna är statistiskt säkerställda både innan och efter justering för elevernas bakgrund, alltså till exempel socioekonomisk bakgrund såsom föräldrars utbildning och utländsk härkomst men också för andra variabler som föräldrars stöd och uppmuntran.

– Vi vill med rapporten stimulera diskussionen om skolans resultat och vad som kan förklara god undervisningskvalitet, säger Magnus Wallerå, avdelningschef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Att undersökningen visar att friskolorna som grupp presterar bättre än de kommunala skolorna, kan förhoppningsvis också bidra till en mer nyanserad debatt om den svenska skolans styrkor och utmaningar, menar Magnus Wallerå vidare.

– Det är ju tämligen självklara faktorer som samvarierar med hur väl eleverna lyckas, bland annat studiemiljön i klassrummet, lugn och ro, stöd och feedback från lärarna, att undervisningen är anpassad efter elevernas behov. Alltså förutsättningar som egentligen alla skolor kan skapa genom gott ledarskap och duktiga lärare.

Rapporten analyserar resultatskillnaderna i PISA 2018, alltså den senaste av de undersökningar som genomförs inom OECD vart tredje år. Riksrevisionen granskade hur regeringen och Skolverket hanterade resultaten av PISA 2018 och levererade hård kritik, bland annat för bristande kommunikation till alla inblandade och för att alltför många elever födda utomlands exkluderades från att göra provet. Det startade i sin tur ett ifrågasättande om PISA-undersökningarna alls går att använda.

– Det vore mycket bekymmersamt om PISA som internationell kunskapsmätning skulle hamna i vanrykte. Resultaten har mycket att tillföra diskussionen om den svenska skolan, fortsätter Magnus Wallerå.

Det är skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren som har analyserat PISA 2018 på uppdrag av Svenskt Näringsliv. För att undvika problemet som följer av att en högre andel elever som kommit till Sverige sent under studietiden har exkluderats, så har han enbart granskat utvecklingen för elever som har minst en förälder som är född i Sverige. Jämfört med bottennoteringen 2012 visar resultaten på en klar förbättring och att resultaten för elever med minst en förälder född i Sverige är tillbaka på samma nivå som år 2000. Friskolornas resultat är en viktig del i förklaringen till att den svenska skolans resultat förbättrats.

Genom den elevenkät som genomförs i samband med PISA:s kunskapsprov går det att se hur provresultaten är associerade med hur eleverna upplever sin skol- och studiesituation. Rapporten visar att eleverna i fristående skolor presterar bättre och är mer nöjda med undervisningen och sin skolmiljö än de som går i kommunala skolor. I siffror motsvarar skillnaden inlärningen under ett tredjedels läsår.