Flexibilitet ska locka fler till en yrkesutbildning

I en ny rapport som jämför det svenska gymnasiesystemet med sju europeiska länder som har liknande system, hamnar Sverige på en bottenplacering när det gäller flera faktorer.

Demografiskt har Sverige ett gynnsamt utgångsläge jämfört med övriga länder med en låg andel äldre i befolkningen och en hög andel unga. Däremot är det få svenska ungdomar som väljer en yrkesutbildning på gymnasiet. I topp ligger Finland där 72 procent väljer en yrkesutbildning och i botten finns Sverige med 35 procent.

Undersökningen visar också att yrkesutbildningar i många länderna som studerats även ger behörighet till högre studier, och att skillnader är stora mellan länderna när det gäller hur mycket branscher kan påverka utbildningarna. Och här är Sverige sämst i klassen. Så får det inte vara, konstaterade Magnus Wallerå, chef för avdelningen för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, under ett seminarium där rapporten presenterades.

– Sverige ligger i botten när det gäller andelen elever som går en yrkesutbildning. Vi ligger i botten när det gäller de här elevernas möjligheter att gå vidare till högre utbildning, och vi ligger i botten när det gäller branschers och företags inflytande över yrkesutbildningar, säger han.

Anna Ekström, socialdemokratisk utbildningsminister påpekade att detta är ett arbete som ”måste pågå på många olika fronter samtidigt”.

-Vi behöver komma bort från bilden att yrkesprogram är något för de som inte klarar ett högskoleförberedande program, och hitta ett läge där yrkesprogram och högskoleförberedande program är två likvärdiga alternativ.

Idag är det 30 procent av en årskull på högstadiet som väljer ett yrkesprogram och Svenskt Näringslivs mål är att öka den siffran till 40 procent. För att nå dit behöver attraktiviteten öka samtidigt som arbetsmarknadens behov måste få styra utbildningsutbudet mycket tydligare än idag, anser Magnus Wallerå.

– Vi måste gå från ett läge där branscher och företag är rådgivare till Skolverket, till en modell där det är branscher och företag som bestämmer eftersom det är de som vet vad som krävs av en yrkesutbildning. Sedan kan Skolverket snarare vara sekretariat för en sådan process.

Roger Haddad, utbildningspolitisk talesperson, Liberalerna håller med om att branscherna måste få vara med och bestämma från grunden.

– Formalisera branschmedverkan och öka mandatet så att branscherna är med och bestämmer tillsammans, inom vissa ramar självklart, hur utbudet ser ut både på yrkesvux och på gymnasiet. Yrkesutbildningar ska tas fram utifrån arbetsmarknadens behov.

Anna Ekström håller med om att samverkan om ett innehåll som möter branschens behov är viktigt.

– Jag har inget emot ett ökat formellt inflytande från branscherna.

Samtidigt konstaterar hon att om Svenskt Näringslivs organisationer ”ser framför sig att Skolverket skulle vara ett sekretariat för att förverkliga branschens ambitioner för vad som ska ingå i en yrkesutbildning” så kräver det vissa saker.

– Då fungerar det inte att varje bransch ställer höga krav utifrån sitt eget perspektiv och tänker sig att plocka russinen ur kakan, det vill säga de bästa eleverna ur en årskull. Då är det viktigt att de utbildningar ni medverkar till är inkluderande och välkomnande för stora grupper med elever.

Magnus Wallerå svarade att han litar på att branschorganisationer och företag kan beskriva hur innehållet ska se ut.

– Vi måste ställa höga krav och vi vill att de som ska gå ut en gymnasieutbildning ska vara anställningsbara i näringslivet. Ett sätt att göra utbildningarna attraktivare är att göra bredare ingångar, och att se till att det går att välja en yrkesutbildning senare, säger han.

Han ser två reformer som 2010-talets viktigaste inom området.

– Inrättandet av yrkeshögskolan är en av dem. Där ges möjligheten att bygga på en annan utbildning med yrkeskompetens eller att skaffa en yrkesutbildning från grunden. Det är otroligt viktigt för näringslivets kompetensförsörjningsbehov.

Den andra är att Komvux inte bara är en väg till att få högskolebehörighet utan att det också är en väg ut i yrkeslivet.

– Det gör att det går att komplettera sin högskoleinriktade utbildning om det inte känns rätt men också att göra klart en yrkesutbildning, säger Magnus Wallerå.

Anna Ekström poängterade betydelsen av att kämpa för att se till att yrkesutbildningarna får en högre plats i ungdomars medvetenhet.

– Att vi har stora möjligheter att göra val eller omval senare i livet, att vi inte skapar återvändsgränder tidigt tror jag är en nyckel och där har Sverige mycket att lära av andra länder. Där är samverkan mellan politiken, branscherna och skolväsendet helt avgörande.

Magnus Wallerå har stora förväntningar på politiken framåt.

– Vi pratar om skolans största utmaning – att arbetsmarknadens behov inte tillåts styra utbildningar tillräckligt mycket och att alldeles för få går en yrkesutbildning. Detta trots att vi vet att yrkesutbildning är den bästa vägen till arbete

Rapportens slutsatser diskuterades även i en annan paneldebatt. Där betonade även Nina Thoren Forsanker, kompetens- och mångfaldsstrateg på Ambea, samverkan mellan yrkesutbildningar och arbetsgivare.

-Det är helt klart nyckeln! För att vi som arbetsgivare ska kunna följa med utbildningar och stötta behövs en plattform för att bygga upp bredare samarbeten. Det ska inte hänga på en enskild rektor.

Amanda Rafter Ekenman, chef kompetensförsörjning Installatörsföretagen, konstaterade att yrkesutbildningar måste göras mer attraktiva för att stoppa trenden med ett sjunkande intresse.

– Vi behöver göra en översyn och se till att fler yrkesutbildningar är högskoleförberedande, att flexibiliteten ökar så det går att byta mellan program och att ingångarna till gymnasiet blir bredare.

Det hakade Jesper Hedin, utredare Kompetensförsörjning Industriarbetsgivarna, tag i och påpekade att ungdomar när de går yrkesutbildningar i de andra länderna ofta är äldre.

– Att ungdomar när de är 15 år ska välja skola och utbildning är en utmaning. Låt dem göra sina val lite senare och gör det även möjligt för den som gått samhällsprogrammet att läsa yrkesvux till exempel.