Önskvärt med mer fokus på företagens kompetensbehov i Yrkesvuxutredningen

Idag lämnar Yrkesvuxutredningen över sitt betänkande till regeringen. Utredningen har haft en rad uppdrag som syftar till att stärka vuxenutbildningen och skapa bättre förutsättningar för att bedriva yrkesutbildning på gymnasial nivå. Utredningen fick även viktiga tilläggsdirektiv med uppdrag om att ta fram förslag på inriktning och utformning av en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå med utgångspunkt i yrkeshögskolans modell.

Yrkesutbildningen inom yrkesvux, den kommunala yrkesutbildningen för vuxna, är av stor vikt för kompetensförsörjningen till näringslivet. Det är i dagsläget en av få vägar för vuxna att skaffa sig en yrkesutbildning på gymnasial nivå. Efterfrågan hos näringslivet på denna utbildningsnivå är enorm. Drygt hälften av alla företag som behöver rekrytera söker en person med yrkeskompetens på gymnasial nivå, vilket gör det till den mest efterfrågade utbildningsbakgrunden när näringslivet rekryterar.

Svenskt Näringsliv har genom arbetet i expertgruppen och i olika dialoger med utredningen framhållit några områden som särskilt viktiga. Huvudfokus har varit att stärka kompetensförsörjningen av yrkeskompetens på gymnasial nivå till näringslivet. För att stärka yrkesvux som kompetensförsörjare finns behov av utveckling av det befintliga systemet och Svenskt Näringsliv har velat se att utredningen lägger förslag som:

• Ger näringslivet ett större inflytande och ansvar över yrkesutbildningen
• Stärker tillgången och tillgängligheten på yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå
• Sätter arbetsmarknadens kompetensbehov i fokus
• Skapar fler vägar för initiativ till yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå

Så – hur har det gått? Har Yrkesvuxutredningen landat i förslag som kommer stärka yrkesvux som väg till en yrkesutbildning och för näringslivet att få tag på rätt kompetens? Både ja och nej.

I betänkandet som helhet hade Svenskt Näringsliv velat se större fokus på kompetensförsörjning, arbetsmarknadens kompetensbehov och förslag för stärkt inflytande från branscherna över yrkesutbildningarna.

Utredningen presenterar förslag som kommer ge stärkt långsiktighet i statsbidraget för yrkesvux, vilket ger bättre planeringsförutsättningar och kan öka möjligheterna för ett bredare utbud, där även dyrare yrkesutbildningar kan erbjudas. Det kan stärka tillgången på efterfrågad yrkesutbildning.

När det gäller tillgänglighet, individens möjlighet att läsa en yrkesutbildning, tar utredningen steg i rätt riktning, men vi hade velat se större kliv. Utredningen gör en analys över hur urvalsreglerna fungerar idag och analysen visar på stora brister, vilket får negativa effekter på genomströmning och därmed kompetensförsörjningen. Trots det görs inga förslag på förändringar av urvalsreglerna för yrkesvux i stort. Dock lägger utredningen viktiga förslag när det gäller stora kompetensbehov vid exempelvis företagsetableringar – då ska den som anses ha bäst förutsättningar att klara utbildningen prioriteras vid urval. I dessa fall får även riksrektyrering användas. Vid övrig yrkesvuxutbildning är dock är individen fortsatt begränsad till utbildningsutbudet som erbjuds i sin egen kommun, eller de närliggande kommuner där det finns ett samarbete, och yrkesväxlare hamnar längst ner i prioriteringsordningen vid urval.

Yrkesvux är viktig för kompetensförsörjningen till näringslivet. Men det finns behov av ett bredare utbud, med stärkt tillgång och tillgänglighet till yrkesutbildning som efterfrågas av näringslivet. Idag är det endast kommuner som kan ansöka om att bedriva yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå, SeQF-nivå 4. Det behövs fler vägar för att ta initiativ till yrkesutbildning på denna nivå – att även företag och branscher tillsammans med utbildningsanordnare kan ansöka om medel för att bedriva yrkesutbildning. Därför är utredningens förslag om Yrkesskola välkommet – som i praktiken innebär att Myndigheten för yrkeshögskolan ska kunna bevilja medel för att bedriva utbildning även på SeQF-nivå4, utöver dagens nivå 5 och 6. För att Yrkesskolan ska få goda förutsättningar är det viktigt att modellen för yrkeshögskolan följs fullt ut. Det är också avgörande att förankringen hos branscherna är stark – för kvalitetssäkring, för att säkerställa behoven och att kompetenskraven möts.

Fler behöver utbildas till näringslivets yrken. Arbetsmarknadens kompetensbehov behöver vara utgångspunkten för yrkesutbildningarna för att säkerställa att de leder till efterfrågad kompetens och anställningsbarhet.

Nu hoppas vi att utredningens betänkande kommer ut på remiss inom kort för möjlighet att analysera och ta ställning till utredningens förslag.