Gymnasieskolans utbud matchar inte arbetsmarknadens behov

– Det stora problemet är att alldeles för få elever går ett yrkesprogram i gymnasieskolan och att kommunerna inte tar ansvar för att erbjuda ett bra utbud av yrkesutbildningar. Ska vi kunna tillgodose näringslivets och den övriga arbetsmarknadens behov av yrkesutbildade måste vi öka andelen av en årskull som går igenom ett yrkesprogram från 30 procent till 40 procent, sade Magnus Wallerå, avdelningschef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

Ett annat problem är att kommunerna och regionerna tillgodoser inte behovet av utbildningar som behövs inom ett rimligt avstånd för alla elever. Det försämrar matchningsmöjligheterna till arbetsmarknaden. Stockholmsregionen är ett särskilt sorgebarn, förklarade Magnus Wallerå.

– 111 gymnasieskolor erbjuder samhällsvetenskapligt program medan enbart, 31 gymnasium erbjuder bygg- och anläggningsprogrammet. Och på inte ett enda av dessa gymnasier kan man bli plåtslagare. Det finns också bara sju gymnasier i Stockholmsregionen som erbjuder industritekniskt program. Det speglar inte ens i närheten hur behoven ser ut, sade Wallerå.

Regeringen har tidigare uppmärksammat problematiken, som Svenskt Näringsliv lyfter, i en utredning om framtidens gymnasieskola och komvux, ledd av Lars Stjernkvist. I utredningen poängterar Stjernkvist att skolsystemet behöver reformeras så att både arbetsmarknadens och elevens behov styr vilka utbildningar som erbjuds. I grunden håller Svenskt Näringsliv med om att det behövs en reform men tycker samtidigt att branscherna måste få ett större inflytande att forma framtidens yrkesutbildningsutbud.

– Det är avgörande för att utbildningens kvalitet och relevans ska vara så stor som möjligt. Om inte kvalitén och attraktionskraften ökar på gymnasiala yrkesutbildningar, kommer utredningens förslag att ha marginell betydelse, sade Johan Olsson, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Därtill måste det finnas en ökad samverkan mellan såväl kommunala som fristående huvudmän och gymnasieskolan och vuxenutbildningen, menade Olsson.

– Det skapar förutsättningar för att utbildningarnas utbud blir bättre och att fler elever har möjlighet att välja den utbildningen men också att kostnaderna hålls nere, underströk han.

En bransch som ställer sig positiv till att påverka framtidens yrkesutbildningar är Teknikföretagen som ser ett stort behov att hitta kompetens inom teknikindustrin.

– Den grundläggande utmaningen är att yrkesutbildningen i dag inte matchar efterfrågan. Där behöver utbildningarna styras mycket mer efter arbetsmarknadens behov. Det är också helt avgörande att kvalitén ska styra oavsett vem som är huvudman och det förutsätter att arbetslivet ges ett inflytande för att synliggöra hur behovet ser ut, sade Maria Rosendahl, enhetschef på Teknikföretagen.

Redan i dag har Teknikföretagen goda exempel på hur en samverkan mellan utbildningsenheterna kan öka kvalitén i utbildningarna, förklarade Maria Rosendahl.

– Vi har en modell inom industrin som heter teknikcollege så det finns redan goda exempel på när arbetslivet är engagerade och har en tydlig samverkan med skola och kommun, sade hon.

Caj Luoma, avdelningschef på Transportföretagen är inne på samma spår och vill också slå ett slag för branschernas initiativ motorbranschcollege.

– Det här är rätt väg att gå. Vi måste gifta det politiska systemet med branschinitiativen, poängterade Caj Luoma.

Utbildningsminister, Anna Ekström (S), som också deltog i seminariet, är positiv till att Svenskt Näringsliv uppmärksammar behovet av fungerande yrkesutbildningar, vilket är helt i linje med regeringens ambitioner. Samtidigt anser hon att även branscherna måste dra sitt strå i stacken för att locka ungdomar till sina yrken.

– Ska vi på riktigt se till att det finns yrkesutbildningar för framtidens plåtslagare och undersköterskor är det viktigt att branscher är med och visar hur roliga och fina yrken det handlar om. Ingen studie- och yrkesvägledning kommer någonsin att väcka glöden i en ung människas hjärta för att bli plåtslagare, det måste en riktigt plåtslagare göra. Där måste vi också ha en samverkan, sade Anna Ekström.

Fredrik Christensson, Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson, höll med om att branscherna kan göra mer för att locka elever till sitt respektive arbetsliv, men här kan även politikerna bidra genom att ändra sin retorik kring yrkesutbildningarna.

– Det finns en historisk debatt i politiken om att yrkesutbildningsprogram är till för omotiverade elever vilket jag tycker är helt fel. Vi måste prata om de styrkor som man fångar upp hos eleverna i varje yrkesutbildningsprogram, sade han.

LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin, instämde med näringslivet om att det behövs mer styrning från arbetsmarknaden och eleverna. Men det finns också strukturella frågor att ta itu med, menade hon. En stor anledning till att många unga väljer bort yrkesutbildningar är att de inte ger högskolebehörighet vilket stänger dörrarna för elevernas möjlighet att byta bana eller studera vidare efter examen. Detta måste ändras.

– Det är inte helt enkelt att välja utbildning vid 15 års ålder, vad man vill göra framöver, och då är just den här grundläggande högskolebehörigheten viktig för att kunna göra karriärväxling. Men det handlar inte bara om det utan också att dagens krav på yrkeskunniga är så höga att man behöver den fördjupning som högskolebehörigheten ger, sade Therese Guovelin.

Ett annat medskick från branscherna är att staten måste tillföra resurser till yrkesvux för att tillgodose behoven på arbetsmarknaden.

– Yrkesvux är helt nödvändigt. Vi tror att efterfrågan på transportsektorn kommer att öka över tid och vi tror inte att gymnasieutbildningen kommer att byggas ut i tillräckligt stor utsträckning för att tillgodose arbetsmarknaden. Därför måste vi ha övergångslösningar som ser till att volymer i yrkessystemen inte går ner och det gäller i synnerhet yrkesvux. Här måste vi ha kvar stadsbidrag tills systemet kan leverera till arbetsmarknaden, sade Transportföretagens Caj Luoma.

– Jag håller helt med Caj om att yrkesvux är helt avgörande. Vi måste ha den utbildningsformen för att kunna tillgodose behoven, tillade Maria Rosendahl.