Rapport: Här är förslagen som ska fixa kompetenskrisen

Kompetenskrisen fortsätter att förvärras och särskilt svårt har företagen att hitta medarbetare med gymnasial yrkesutbildning. Sju av tio svenska företag har svårt att få tag på kompetens och vart femte rekryteringsförsök misslyckas, trots en växande arbetslöshet. Samtidigt har elever på de nationella programmen som läser en yrkesutbildning sjunkit under de senaste 13 åren, från 45 till 30 procent.

Näringslivets kompetensförsörjning är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och välstånd och en av nycklarna för att möta utmaningen är ett fungerande utbildningssystem som ger branscherna mer inflytande över utbildningen. Det konstaterar Svenskt Näringsliv som genom reformagendan ”Framtidens yrkesutbildning – ge branscherna makten” presenterar 26 förslag.

– För att möta kompetensbehovet inom privat och offentlig sektor måste vi gå från att 30 procent av en årskull går en yrkesutbildning till att 40 procent av en årskull tar examen från en yrkesutbildning, sa Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, när reformagendan presenterades under ett seminarium.

Branscher behöver större inflytande

Avgörande, enligt rapporten, är att företag och branscher får betydligt mer makt över den gymnasiala yrkesutbildningen, såväl när det gäller innehåll som kvalitetssäkring. Svenskt Näringsliv föreslår att maktförskjutningen sker på samtliga nivåer – nationellt, regionalt och lokalt.

Den så kallade branschmodellen innebär även att fler ska kunna och vilja gå en yrkesutbildning och att fler ska ta examen.

Politiker behöver ta ansvar för en bättre fungerande kompetensförsörjning och för en gymnasieskola som utbildar och matchar utifrån arbetsmarknadens efterfrågan, betonade Johan Olsson.

– Jämfört med våra nordiska grannar och andra europeiska stater är inflytandet från arbetslivet och företag väldigt litet i Sverige.

Bred samsyn mellan parterna

Både Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och LO delar Svenskt Näringsliv problembeskrivning och instämmer i merparten av förslagen från rapporten. Samtliga tre parter ställer sig även bakom förslaget om att grundläggande högskolebehörigheten ska ingå i alla nationella program.

Monica Sonde, chef för utbildning och arbetsmarknad på SKR, underströk att läget är allvarligt för både näringslivet och den offentliga sektorn.

– Helt avgörande för om reformerna ska få effekt är att det finns motivation för att utbilda sig. Vi måste få ut tydligare information om framtidsmöjligheterna för de som går yrkesutbildningar. Utan att ändra mindset i samhället och hos skolan och elever kommer reformeringen ta för lång tid. Det krävs ett nationellt samarbete, annars tar det för lång tid, sa Monica Sonde under seminariet.

Även Therese Guovelin, förste vice ordförande, LO, underströk att samsynen är bred.

– Vi är alla väldigt intresserade av att utveckla näringslivet och jobben och då behöver vi utbildade unga och vuxna som kan de jobb som växer fram. Fler behöver välja yrkesutbildning och ta examen. Då krävs det att utbildningen är attraktiv, men också jobben, sa hon och betonade att unga ofta drabbas av arbetsplatsolyckor eftersom många inte är utbildade i det arbete man utför.

Samsynen må vara bred hos parterna, men om inget sker från politiskt håll spelar enigheten mindre roll. Så, hur ställer sig politikerna till problembeskrivningen och förslagen? Vi måste börja prata om att Sverige stannar utan alla yrkesarbetare, uppmanade skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S).

– Så har det inte alltid varit. För några år sen sa man att alla skulle vara akademiker, men där gick vi fel, sa hon under seminariet.

Många unga saknar hopp om framtiden, men rätt reformer kan ge framtidstro eftersom utbildning är alternativet till kriminalitet, enligt Lina Axelsson Kihlbom.

Den politiska enigheten är stor kring flera av de presenterade förslagen och många, som exempelvis ett ökat branschinflytande, har redan har klubbats igenom i riksdagen. Men de inte har verkställts, vilket Kristina Axén Olin, utbildningspolitisk talesperson (M), ifrågasatte.

– Inget är viktigare än att fler klarar grundskolan. Varje år är det 16 000 – 17 000 elever som inte gör det. Det duger inte, sa hon.

Liberalernas skolpolitiska talesperson Fredrik Malm välkomnade en debatt som fokuserar på konkreta utmaningar.

– Den svenska skoldebatten har blivit banal där man enbart fokuserar på några få friskolekoncerner. Det perspektiv som Svenskt Näringsliv har i detta är centralt och viktigt, att arbetsmarknadens behov måste vara en vägledande del. Under alltför lång tid att yrkesutbildningar nedvärderats.

De regionala skillnaderna är slående, enligt Fredrik Malm, då elever i storstadsregioner presterar avsevärt bättre än elever i landsbygd.

– Därmed kan vi inte ge en likvärdig skola, många regioner klarar inte sina åtagande. Vi måste titta brett på detta.

Kompetenskrisen är inte ett branschproblem eller ett näringslivsproblem, utan ett samhällsproblem, betonade Magnus Wallerå, avdelningschef kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

– Jag önskar att detta hamnar högst på priolistan hos riksdag och regering efter valet och att man prioriterar en grundläggande reformering av gymnasieskolan. Jag vill inte att man presenterar yrkesprogrammen som något för skoltrötta, det är bästa sättet att släcka ljuset för ett framtida yrkesproffs.